Karma, humrar och barn som dör

Buddhism är bara rent motsägelsefullt och irrationellt. Buddhistmunken med det snälla utseendet hjälper till med att påpeka detta.

Exempel från videon:
Buddhistmunken: "Ibland kan kvinnor få barn. Och barnet lever inte så länge, och dör sedan. Och då undrar de "Varför, varför, varför?" Det är inte kvinnans fel om barnet dör väldigt tidigt. Den varelsen dödade andra i sitt tidigare liv, så han fick inte leva så länge."
Detta måste vara en av de skarpaste motsägelserna i buddhistiskt tänkande. Detta är anledningen: i buddhism finns inget personligt jag, och därför ingen själ, vi människor är bara en ström av medvetande som lånar eller ansluter sig till ett ego eller en identitet av de saker vi lär oss som barn och våra minnen. Men om det inte finns något personligt jag eller varelse som är personligt ansvarig för sina handlingar och deras konsekvenser, hur kan då detta barn lida påföljderna av särskilda handlingar barnet inte hade något att göra med?