Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
J.D. Vance har rätt – Europa är på en farlig väg. När yttrandefriheten stryps och den politiska eliten försöker tysta oppositionella röster genom att kalla allt de ogillar för "desinformation" eller "hat", är det tydligt att vi inte längre lever i verkliga demokratier. Europas ledare säger sig värna demokratiska värderingar men visar i handling att de endast accepterar "demokrati" när folket röstar rätt.
Jag har själv blivit utsatt för censur i Europa. Ett exempel nyligen är när jag skrev en helt saklig kommentar på statligt ägda YLE om regnbågsmässor, och den blev inte publicerad. Inte för att den innehöll hat, hot eller lögner, utan för att den avvek från den rådande ideologin. Det är exakt den typ av repression Vance talar om – där staten, media och institutioner systematiskt marginaliserar dem som inte anpassar sig till den officiella linjen.
Detta är inget nytt. Vi vet att världen hatar sanningen och att Kristus förklarade att hans efterföljare skulle bli förföljda (Joh 15:18-20). Att västvärlden nu fängslar kristna för att de ber utanför abortkliniker, beslagtar biblar på flygplatser och tvingar kyrkor att anpassa sig till regnbågsideologin är bara tecken på det avfall vi förväntar oss när staten gör anspråk på en gudalik roll.
Detta är ännu en påminnelse om varför staten är den största fienden till frihet. De som försvarar "demokrati" genom att tysta oppositionen visar att staten alltid kommer att prioritera sin egen makt över folkets rättigheter. Europas regeringar har öppnat gränserna för massinvandring utan folkligt mandat och ignorerar nu de säkerhetsproblem de själva skapat. När människor protesterar eller röstar på invandringskritiska partier, blir de kallade "extremister", "rasister" och "nazister". Trots att det är regeringarna som följer nationalsocialistiska partiets riktlinjer för propaganda och censur till punkt och pricka.
Som Vance säger: Det verkliga hotet mot Europa är inte Ryssland eller Kina, utan Europas egna ledare som har vänt sig mot sina egna medborgare. Vi ser det i hur de behandlar yttrandefrihet, kristen tro och grundläggande rättigheter.
Arminianismen gör människans fria vilja till en avgud som Gud själv måste offra till. I detta system är det inte bara skapelsen som lider konsekvenserna av synd och ondska, utan även Gud tvingas "offra" mänsklighetens väl för att bevara en absolut och okränkbar fri vilja. Detta skapar en teologisk bild där människans fria vilja blir den högsta principen – en avgud – som står över Guds suveränitet och godhet.
Arminianismen lär att Gud låter ondskan existera och människor dö, ja till och med gå förlorade till Helvetet, för att bevara deras rätt att välja. Men vad är detta annat än att göra människans vilja till den yttersta auktoriteten? Enligt denna logik är människans valmöjlighet så viktig att Gud till och med offrar sitt Son – inte för att säkerställa frälsningen för de utvalda, utan för att bevara ett teoretiskt koncept om mänsklig autonomi. På detta sätt reduceras Kristi offer till en handling som enbart gör frälsningen potentiell, inte effektiv, och gör människans fria vilja till det verkliga villkoret för räddning.
Tänk på detta: Om Gud i Arminianismens värld låter ondskan fortsätta, låter miljarder människor lida, dö och gå förlorade, och till och med låter sin egen Son dö, allt för att skydda den fria viljan – vad är då viktigast i detta system? Det är uppenbart att människans fria vilja ges högre värde än människors själar, än Guds ära, och än frälsningens fullbordande.
Detta är helt oförenligt med Skriftens vittnesbörd om Guds karaktär och syfte. Bibeln lär oss att Gud är suverän, god och helig. Han tillåter inte ondskan för att passivt värna människans fria vilja, utan använder till och med ondskan för att förverkliga sina heliga och goda syften (Rom 8:28). Han är inte en Gud som står vid sidan och hoppas att människor ska välja rätt; Han är en Gud som aktivt verkar för att dra sina utvalda till sig och garantera deras frälsning genom Jesu Kristi fullbordade verk (Joh 6:37-39).
Det arminianska systemet, där människans fria vilja väger tyngre än Guds suveräna plan, vänder hela ordningen upp och ner. Gud blir underordnad människans val, och Helvetet fylls av själar som Gud tillät gå förlorade, inte för att Han inte kunde rädda dem, utan för att Han inte ville kränka deras vilja. Detta är inte den Gud vi finner i Bibeln. Bibelns Gud är suverän, helig och mäktig att frälsa – och Han gör det utan att kompromissa med sin rättvisa eller tillbedja människans fria vilja.
Låt oss därför förkasta denna idol av den fria viljan och återvända till den sanna och suveräna Gud som inte behöver be om människors tillstånd för att verka sin frälsning. Det är i Hans nåd och suveräna kärlek vi finner sann frihet – inte i vår egen vacklande och syndiga vilja.
I en tid när vi mer än någonsin behöver biblisk skarpsynt och grundlig reflektion över samhällets framtid, tycks många kristna skribenter i Sverige ändå bara haspla ur sig anti-Trump-propaganda från det statliga SVT och andra propagandaverk utan vidare granskning. Hur kan dessa troende, kallade att vara ljus och salt i världen, tillåta sig att blindfölja politiska narrativ som står i konflikt med Bibelns principer? Hur kan vi acceptera ytlig analys som snarare söker popularitet än att försvara sanning och rättvisa? Låt oss inte vandra i denna bekväma likgiltighet. Det är både dåraktigt och andligt oansvarigt att upprepa världens perspektiv utan prövning och eftertanke.
Ur ett bibliskt perspektiv är Donald Trump ett bättre alternativ än Kamala Harris – inte på grund av hans personlighet, betéende eller alla delar av hans förflutna, utan snarare för den sakpolitik han drivit. Här är några av de viktigaste skälen till varför hans politik är mer i linje med bibliska värden.
Decentralisering, frihet och ekonomisk självständighet
En av grundpelarna i Trumps politik har varit att minska den federala regeringens makt och stärka individers och delstaters frihet. Med insatser som skattesänkningar, förenklade regleringar och stöd för kryptovalutor har han uppmuntrat ekonomisk frihet och självständighet, vilket ligger nära ett bibliskt ideal om att arbeta för sitt uppehälle och vara oberoende av onödig statlig kontroll (1 Thes 4:11-12). En stat som tjänar och skyddar sina medborgares friheter – och inte angriper och inskränker dem – är något speglar Bibelns syn på överhetens roll (Rom 13:3–6).
Rätten till liv och abortfrågan
Frågan om abort är av särskilt stor betydelse för kristna. Trumps utnämningar av domare som till slut ledde till att Roe v. Wade upphävdes, är en betydande seger för dem som värnar om rätten till liv. Bibeln lär att livet börjar vid befruktningen och att alla människor har rätt till liv, att mord är förbjudet (2 Mos 20:13; Psalm 139:13-16). Harris, å andra sidan, förespråkar utökade möjligheter till abort, vilket är ett brott mot det ofödda barnets rätt till liv, motarbetar Guds befallning till människan att föröka sig (1 Mos 1:28) och går emot den bibliska principen om att värna om de mest utsatta (Ords 24:11–12; Jes 1:17).
Vapenkontroll och individens rätt att skydda sig
Ett annat viktigt område för kristna att överväga är rätten att försvara sig själv och sina nära. Trump motsätter sig striktare vapenkontroll och står för individens rätt att skydda sig själv. Bibeln erkänner individens rätt och ansvar att skydda sitt hem och sin familj (en kontroversiell punkt för kristenheten präglad av pacifism, men den har starkt stöd i Bibeln: 2 Mos 22:2; Neh 4:14; 1 Tim 5:8; Luk 11:21 som illustration). Detta innebär att vapenkontroll, som skulle begränsa laglydiga medborgares möjlighet till självförsvar, är en inskränkning av både frihet och säkerhet.
"Könskorrigering" – stympning av minderåriga
En annan viktig fråga ur ett bibliskt perspektiv är det ökande stödet för "könskorrigeringar" på minderåriga, något som Harris och andra progressiva politiker ofta stödjer. Bibeln lär att Gud skapade människan till man och kvinna (1 Mos 1:27), och att kroppen är en gåva som bör respekteras och värnas. Att utsätta barn och unga för irreversibla ingrepp som gör dem ofruktsamma innan de är mogna att fatta sådana beslut är självklart mycket skadligt och i strid med Bibelns syn på skapelsen, könen och Guds befallning om mänsklighetens fortplantning. Trumps administration har kritiserat denna praxis och betonar istället vikten av att låta barn utvecklas naturligt innan man överväger medicinska ingrepp.
Vad betyder detta för kristna och framtiden?
Vi – alla sant kristna som tror på Bibeln och inte på den gudlösa svenska (och finska) statens propaganda – kan glädjas åt Trumps valseger som ett steg mot att främja frihet och bibeltrogna värderingar i samhället. Trots hans brister som person, tycks hans sakpolitik driva frågor om decentralisering, ekonomisk frihet, värnande om livet, individens rätt till självförsvar och respekt för skapelsen. Kamala Harris och likasinnade politiker, med sin betoning på utökad statlig kontroll och stöd för socialt liberala frågor, gör det fullständigt omöjligt att förena en kristen världsbild med deras politik.
Som kristna ser vi med glädje på möjligheten att få se mer frihet och mindre statlig kontroll, som är gott för alla människor (Jer 29:7; 1 Tim 2:1–2; Gal 6:10; 1 Thess 5:15). Men vi förstår också att alla historiens framgångar och motgångar är flyktiga. De sker under Guds suveränitet, där Han i sin vishet låter både goda tider och prövningar äga rum för sitt folks bästa och till Sin ära (Rom 8:28; Dan 2:21). Trump kommer att ha sina fyra sista år som president, och vad som händer sedan vet bara Gud. Vårt yttersta hopp ligger inte i något jordiskt styre, utan i Jesu återkomst och Guds eviga rike, där rättfärdighet och sanning en dag kommer att råda för alltid (Upp 21:4; Hebr 12:28). Oavsett vad som sker i den här världen kan vi därför vila i tryggheten om vårt eviga hopp i Kristus (Fil 3:20-21; Rom 15:13).
Steve Lawson, en uppskattad bibellärare och predikant, som också jag har uppskattat, har blivit avsatt från sin tjänst och sina positioner efter att det uppdagats att han haft en utomäktenskaplig relation med en kvinna i 20-årsåldern (han är över 70 år). Till en början kom ett utlåtande från hans församling, Trinity Bible Church i Dallas, där det sades att Lawson själv bekänt en olämplig relation inför de äldste. Men sanningen visade sig vara värre. Förhållandet hade varat i flera år, och han erkände först efter att kvinnans pappa ertappat dem och hotat med att avslöja relationen om inte Lawson själv gjorde det. Både Lawson och kvinnan nekar till att ha bedrivit otukt och jag hoppas att de inte ljuger i obotfärdighet och förvärrar fördömelsen.
Detta är allt vi vet i nuläget, och det är viktigt att vi undviker att sprida rykten eller onyttig kritik angående hans övriga beteende i efterhand. Men som reformert baptist måste jag också ta tillfället i akt att reflektera över de lärdomar vi kan dra, inte bara från Lawsons fall, utan också från hans undervisning och vår egen syn på helighet, synd och nåd.
Överdrifter
En sak som jag personligen reagerat på i Lawsons undervisning är dock hur han framställt figurer som Jonathan Edwards, Jean Calvin och puritanerna i rena hagiografier. Lawson höll en predikan om Jonathan Edwards beslut (Resolutions) där han framställde Edwards som en mycket from man som strikt höll alla dessa beslut. Men när jag själv förberedde ett föredrag om Jonathan Edwards biografi och gjorde mina efterforskningar, upptäckte jag att detta var en kraftig överdrift.
Edwards skrev visserligen inspirerande beslut som vittnar om höga och heliga strävanden för Guds ära, men i hans dagbok ser vi en annan sida. Där uttrycker han ofta hur han misslyckas med att följa sina beslut och betraktar sig själv som en eländig syndare, ständigt beroende av Guds nåd. Lawson tycks ha missat denna centrala poäng – att även de heligaste män är bristfälliga och i desperat behov av Guds nåd varje dag. Det är en viktig påminnelse för oss alla. Predikaren 5:4 varnar "Det är bättre att inte lova något än att lova och inte hålla det." Vi bör se till att vi inte med våra ideal överskrider Guds Ord och lägger tunga bördor på oss själva och andra. Vi måste i allt förlita oss på Kristus och hämta hjälp av den helige Ande.
I en annan video som nu har blivit uppmärksammad, talar Lawson om renhet och om hur den Helige Ande endast kan fylla och använda ett "heligt kärl." Det är ironiskt att han talade så när han själv levde i synd. Detta strider mot Bibelns grundläggande sanningar om nåd och helgelse. Aposteln Paulus skriver i 2 Korintierbrevet 4:7 att vi har denna skatt i "lerkärl" för att visa att kraften är från Gud och inte från oss. Det handlar inte om att vi redan är heliga och att därför Gud kan använda oss, utan om att Gud använder bristfälliga, trasiga människor för att göra sitt verk. Den Helige Ande fyller oss för att vi ska bli mer heliga, inte för att vi redan är det.
Vi som predikar har ett
stort ansvar att efterleva vad vi predikar. Samtidigt måste vi rent och
troget predika Guds Ord och veta att vi själva inte kan uppnå den
perfekta standarden vi predikar. Vi är alltså beroende av Guds hjälp och
nåd. Öppen synd och utomäktenskapliga relationer är dock diskvalificerande för församlingens äldste (1 Tim 3:2, Tit 1:6), och det faktum att Gud använder trasiga och bristfälliga människor, som vi alla är, är
inte en ursäkt för att någon av oss (förkunnare eller ej) får hålla på med öppen, obotfärdig synd (Rom
6:1-2).
Ett varningens ord
I en ytterligare video, som nu känns särskilt slående, talar Lawson om en annan pastor som blivit avsatt på grund av sexuell synd.
Jag hade en professor som skulle komma in, som är lite av en rockstjärna i mångas ögon, för att undervisa om hur man predikar. Bara några dagar innan kursen skulle börja fick jag ett mejl från de äldste i hans församling, där han var huvudpastor, där de sa att han hade diskvalificerat sig själv på grund av sexuell omoral. Denna man är mycket välkänd, så jag bestämde mig för att tala till våra doktorandstudenter. Jag hade runt 80 studenter där, och jag satte mig ner med ett blankt papper och gjorde en lista över vad sexuell omoral kommer att göra med ditt liv och din tjänst. Jag kom upp med en lista på runt 26 saker som sexuell omoral kommer att förstöra i ditt liv, din tjänst och din familj. Jag tog två timmar, utan paus, för att gå igenom den listan. Jag ville medvetet varna männen. Du är dårarnas dåre för 15 sekunders njutning, och nu är du inte längre pastor. Nu är du butiksbiträde. Nu är du ute på gatorna och delar ut tidningar. Vilken dåre du var att offra ett helt liv i tjänst för 20 sekunders synd. Så, förlåter Herren? Självklart, men du förlorar också din tjänst.
Otroligt nog var detta under samma period som han själv levde i synd. Hans ord talade lika mycket om honom själv som om den pastor han kritiserade. Vilket sätt att förstöra ett långt liv av trogen tjänst och trilla på mållinjen, genom att störta sig in i öppen synd som Lawson!
Detta borde vara en varning för oss alla. Syndens makt är stark och den kan gömma sig även där vi minst anar det. Kampen mot synden pågår hela livet och vi måste hålla ut och fullborda loppet (2 Tim 4:7). Det blir uppenbarligen inte lättare för att vi blir äldre. Vi kan inte vila på gamla meriter. Vi måste ständigt vaka över våra hjärtan och förlita oss på Guds nåd, för vi är alla sårbara och kan falla. "Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller" (1 Kor 10:12).
Bön
Låt oss som Kristi kropp be för Steve Lawson, hans familj, och hans församling i denna svåra tid. Det är en sorgens tid, men vi vet att Gud kan använda även de mest förödande händelser till att visa sin nåd och återupprätta människor. Vi ber också för den unga kvinnan som bär detta på sitt samvete och sitt hjärta.
Till slut, låt detta påminna oss om vår egen bräcklighet och vårt behov av Guds nåd i allt. Låt oss sträva efter helighet, inte genom våra egna ansträngningar, utan genom att förlita oss på den Helige Ande som verkar i oss, och låt oss alltid peka på Kristus som den enda källan till vår rättfärdighet och vår styrka.
Visst kostar det mycket att vara en sann kristen. Men vem som är vid sina sinnens fulla bruk kan tvivla på att det är värt vad det än kostar att få sin själ frälst? När skeppet är i fara och sjunker, ser besättningen det som självklart att kasta den dyrbara lasten överbord. När en kroppsdel är sjuk är en människa redo att undergå varje svår operation, rent av amputering, för att rädda livet. Visst borde då en kristen vara villig att ge upp allt som står mellan honom och himlen. En religion som inte kostar någonting är inte värd någonting! En billig kristendom, utan kors, kommer till sist visa sig vara en värdelös kristendom, utan krona.
En enda dag i helvetet kommer vara värre än ett helt liv av att bära korset.