Diskussion med liberalteolog ang. Örebro pastorats nyinköpta regnbågsmatta i S:t Nicolai kyrka med utläggning om de grekiska orden för homosexualitet i 1 Kor 6:9

Foto: Svenska kyrkan i Örebro

Att Svenska kyrkan har varit avfallen sedan länge är inte en nyhet och att de rullat in regnbågsmattor i "sanktuariet" både i fjol och i år är ingenting som direkt förvånar eller chockerar. Personligen anser jag att alla som är sant kristna bör ha insett och lämnat Svenska kyrkan sedan länge. Det som chockerar mig mest är när kristna blir chockerade och på allvar fortfarande tror att Svenska kyrkan är en kristen kyrka!

Jag fick nyligen se bilden ovan, som lagts upp av Svenska kyrkan i Örebro, med en grann regnbågsmatta som tyvärr står för högmodig synd (pride). Genom kommentarsfälten fick jag tillfälle att förmana dem direkt och personligen och vittna om Evangeliet. Jag fick även tillfälle att besvara och förklara några liberalteologiska vanföreställningar angående vad Bibeln säger om homosexualitet.

Texten de skrivit till bilden lyder: Att alla är lika mycket värda och lika älskade kan sägas på många sätt – till exempel så här. Kolla in Örebro pastorats nyinköpta regnbågsmatta, som just nu ligger i S:t Nicolai kyrka.

Än en gång denna falska uppfattning om "kärlek". Jag klippte in i stort sett vad jag skrivit här på bloggen innan, fast angående Equmeniakyrkans anspråk på kärlek till homosexuella, samt gav en personlig förmaning åt Svenska kyrkans teologer, och berättade sedan Glädjebudet om ånger och syndernas förlåtelse:

Om man älskar homosexuella så varnar man dem om att ingen som lever så ska ärva Guds rike (1 Kor 6:9-10) utan är på väg till Helvetet. Om ens medmänniskor är på väg till en evig, medveten plåga i en sjö som brinner av eld och svavel, och om man älskar dem, så varnar man dem. Och inte bara homosexuella nämns. Heterosexuella utanför äktenskapet, avgudadyrkare, girigbukar, berusade, oförskämda, lögnare (hur många gånger har du ljugit), hädare (hur många gånger har du missbrukat Guds namn), och de som hatar andra människor. De som hatar homosexuella är egentligen ni i Svenska kyrkan. Ni vill bara locka in besökare genom att säga det som folk gillar.

Kärlek är att varna, oavsett om det blir ogillat. Detta är uppoffrande kärlek. De goda nyheterna är att Gud, trots att Han borde ha hatat oss istället har handlat i kärlek till oss. Alla syndare, oavsett sexuell läggning, som ångrar sina synder kan få förlåtelse, eftersom Jesus dog för syndare på korset och tog straffet, blidkade Guds vrede, återuppstod på tredje dagen och sitter på Faderns högra sida och vädjar för vår sak. Ångra era synder och vänd om, och lägg er förtröstan på Jesus, så får ni syndernas förlåtelse fritt och för intet. Det spelar ingen roll vilka utsvävningar ni levt i innan. Jesus har betalat priset för alla som ångrar och gör bättring.

Jag fick svar från en församlingspedagog som uppenbarligen tyvärr studerat liberalteologi och blivit ilurad deras lögner. Jag gav ett svar, och sedan fick jag inget mer svar. Hela diskussionen kan läsas i kommentarsfältet under deras bild på Facebook.

Vad jag vill ta upp av vad han sa är någonting som är ganska vanligt återkommande när man diskuterar frågan om homosexualitet. Detta blir till hjälp för er då homosexualiteten uppenbarligen utbreds mer och mer även bland s.k. kristna sammanhang. Vi kommer alla förr eller senare att stöta på dessa situationer, om vi inte redan har det. Det kommer behövas att vi ger kunniga svar. Vi är skyldiga att ge svar, om vi älskar våra homosexuella medmänniskor och vill att de blir frälsta, och vi måste studera och visa andra vad Bibeln egentligen säger i frågan, till skillnad från vad liberalteologer vill göra gällande. Detta är bl.a. vad han skrev:

Texten är inte självklar hur den ska översättas. Just delen ”… män som ligger med andra män…” har i andra översättningar tolkats som män som köper sexuella tjänster; alltså att det är ett fördömande av prostitution, inte samkönat sex.

Ordens betydelse

Det förekommer tre ord i grekiska originaltexten till 1 Kor 6:9 som beskriver och fördömer olika former av sexuell omoral: πόρνος [pórnos], μαλακός [malakós] och ἀρσενοκοίτης [arsenokoítäs].

πόρνος är vad jag skulle tro att han syftade på, som kan betyda 'prostituerad', 'horkarl' eller 'otuktig' d.v.s. en som idkar olovligt könsumgänge utanför äktenskapet (även heterosexuellt). Enligt Bibeln fördömer Gud all form av könsumgänge utanför äktenskapet och inte bara sexköp (jfr. Hebr 13:4).

μαλακός betyder ursprungligen 'mjuk', när det används om män, som här (maskulin form), rör det sig om 'fjolliga' män. Att det kommer direkt före, och kopplas ihop med nästa ord är intressant:

ἀρσενοκοίτης är ett sammansatt ord av ordet ἄρσην [arsän] 'man' och κοίτη [koítä] 'säng', 'ligg', 'samlag' - bokstavligen 'mansliggare'. Ordet är i maskulinum och beskriver alltså en man som ligger med en man (avsikten är ju inte att fördöma kvinnor som ligger med sina äkta män!). Paulus, som är jude, tänker här på den gammaltestamentliga Lagen i 3 Mos 18:22 Du skall inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt. I Septuaginta,den grekiska översättningen av denna text heter det: μετὰ ἄρσενος οὐ κοιμηθήσῃ κοίτην γυναικός. Här ser vi just böjningsformer av orden ἄρσην och κοίτη (understrukna).

Att orden μαλακός och ἀρσενοκοίτης kommer tillsammans har också en enorm betydelse. Det handlar inte bara om män som tillfälligt träffas och har homosexuellt umgänge. Det hade räckt att nämna ordet πόρνος för det, egentligen. Nej, det talas här om den 'fjollige' mannen, som tar den feminina rollen i den homosexuella relationen - den som ligger under, och den som har den manliga rollen, ligger över. Överlåtna homosexuella relationer var faktiskt accepterade i den antika romersk-grekiska kulturen. Det förekom samkönade "bröllop" redan då, t.o.m. (exempelvis kejsar Nero hade rollen som "bruden" i ett sådant). Mycket kan läsas här, där det även finns källhänvisningar.  Det var nödvändigt för Paulus att med tydlighet markera vad som gäller: Inga som gör de sakerna ska ärva Guds kungarike.

Från min sista kommentar till Svenska kyrkan:

Jag tycker att regnbågsmattan är fin i sig, men de granna färgerna har tyvärr förvrängts till att stå för att upphöja högmodig synd (pride), någonting som misshagar Gud. Gud står ju emot de högmodiga, men ger nåd till de ödmjuka. Vi måste alla ödmjuka oss och bekänna våra synder. Vi måste också vädja till andra att ödmjuka sig, bekänna och vända om. Jesus sa att vi ska gå ut och tillkännage Glädjebudet och lära dem att hålla allt Han befallt. Han sa inte att vi ska locka in folk i byggnaden med olika knep eller låta människor leva vidare i sin synds fördärv som leder till evig fördömelse. Då blir ni också medskyldiga. Jag hoppas och vädjar och ber för er att ni ska se denna allvarliga situation och ändra era vägar. Vi kommer alla att avlägga räkenskap inför Gud. Och jag är inte bättre, men som texten fortsätter i 1 Kor 6:11 - "Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande."

Här är en video från I'll be honest med svensk text med David som blivit frälst från 27 år av homosexualitet.

Min översättning av Romarbrevet

Då tiden är knapp ska jag skriva kort, utan vidare omsvep... jag lärde mig NT-grekiska (koine) och sedan klassisk grekiska under senaste åren, NT-grekiska på Uppsala och klassisk Göteborgs universitet. Fanns tyvärr inte fler kurser just nu. Så började jag översätta Romarbrevet och blev klar för ett tag sen. Har börjat skriva kommentarer, men inte kommit så långt. Nu håller jag även samtidigt på med 1 Kor och är på kapitel 9. Men, iallafalll så känner jag att min översättning av Romarbrevet är redo att se offentlighetens ljus. Det finns en del att ändra, ser jag fortfarande, men har gått igenom den så många gånger redan. Det som jag tvekade mest för var att jag hade alla originalnamn (t ex var Jesus det hebreiska "Yehåshúagh"). I sista stunden beslöt jag mig att ändra det till de traditionella namnen så att man fattar vilka det är som åsyftas i t ex GT, då man bara läst andra översättningar. Jag får vänta tills jag översatt hela Bibeln med att ha de riktiga namnen och man har något att gå efter. Jag visade denna översättning av Romarbrevet för min församling och äldste som bara sa att det var bra. Det kommer att komma senare och ändrade versioner också. Jag är tacksam om någon ger mig synpunkter också.

I den version jag släpper nu så finns det inga indelningar i stycken eller kapitel. Endast små upphöjda siffror både för kapitel och vers, bara så att man kan hitta, efter hur det brukar hänvisas. Detta är för att det kan bli så bedrägligt annars. Men jag har en med mina egna indelningar också, om nån vill se min åsikt och tycker det är för jobbigt, etc, med bara ett enda textstycke. Men den ska jag gå igenom lite först och sedan också ge ut.

Det finns många målsättningar jag haft vid översättningen. Det är en så strikt som möjligt bokstavlig översättning, bortsett från att en del fraser och uttryck bör översättas till motsvariga svenska. Förhoppningsvis är översättningen inte helt obegriplig. Och så ville jag inte låta teologi eller traditioner styra översättning. Det ska ju vara tvärt om, Bibeln som ska styra vilken teologi man ska ha, och då måste man översätta riktigt vad Bibeln säger. Något man tyvärr inte kan säga om befintliga svenska översättningar, har jag märkt då jag gärna tittat i dem och jämfört när jag översatt själv. Jag har också hållit på att göra en egen ordlista för att få det konsekvent översatt och har noga studerat varje ord för att hitta en bra översättning/motsvarighet till svenskan och även inte, så långt som möjligt, ålderdomliga, omoderna, svåra ord.

(Uppdatering:) Här finns länken till den senaste versionen

Johannes 3:16 - en lektion i grekiska... och kärlek

ουτως γαρ ηγαπησεν ο θεος τον κοσμον ωστε τον υιον τον μονογενη εδωκεν ινα πας ο πιστευων εις αυτον μη αποληται αλλ εχη ζωην αιωνιον

Översättning:

På detta sätt älskade ju Gud världen, så att Han gav den unike Sonen, för att ingen som har tilltro till Honom ska gå förlorad, utan ha evigt liv.

Kommentarer:

ουτως [houtås] så, på detta sätt - alltså inte "så mycket." Det inleder här satsen som ska beskriva följande, på vilket sätt Gud älskade världen, inte hur mycket Gud älskar världen.

ηγαπησεν [ägapäsen] aorist (en tempusform) av verbet αγαπαω [agapao] älska. Att det är aorist här innebär att handlingen är en hel avslutad handling i förfluten tid. Gud handlade en gång i kärlek med världen. Det är inte t ex presens, att Gud konstant älskar eller konstant känner kärlek till världen, inte heller imperfekt, att Gud förr i tiden brukade älska världen. Det är en engångshandling av kärlek som ägde rum för 2000 år sedan. Kärlek betyder handling, inte känslor eller ord.

θεος [theos] Gud, det grekiska ordet för gud.

κοσμος [kosmos] kosmos, universum, världen. Det finns inte belagt utanför NT att ordet används för "människosläktet." Grundbetydelsen är ordning. Det kan också betyda "god ordning," "gott uppförande", "anständighet." Detta skulle kunna passa i sammanhanget då man läser vidare om de "som har tilltro" - de har gott uppförande. Men "världen" är nog bäst ord att översätta med, och att det gäller "människosläktet."

ωστε [håste] så att, därför. Konjunktion för att uttrycka resultatet eller verkan av handlingen i huvudsatsen. Gud älskade världen - på detta sätt - att Han gav Sonen (τον υιον [ton hyjon]). Alltså Guds kärlekshandling till världen var att ge Sonen.

μονογενης [monogennäs] (μονο-γενης) unik, den ende av sitt slag. (Ej "enfödd".) Intressant info är att Jesus, rätt översatt, kallas ο μονογενης θεος - "den unike Guden" i Joh 1:18

εδωκεν [edåken] också aorist, av verbet διδωμι [didåmi] ge. ηγαπησεν...εδωκεν båda är aorist och hänger alltså ihop. Det är samma sak. Han älskade - Han gav. Guds kärlekshandling var att Han gav. Han gav Sonen - en gång.

ινα [hina] att, för/så att. Inleder finalsatsen, alltså som uttrycker syftet med det föregående, varför Gud handlade i kärlek och gav Sonen.

πας...μη [pas...mä] ingen. πας var och en, alla följt av μη så att inte (tillsammans med inledande ινα, se ovan) översätts bäst till svenska som ingen. (Jämför om man skulle översätta det med alla - "för att alla som har tilltro till Honom inte ska gå förlorad" - betydelsen blir nästan motsatt, vissa eller nästan alla som har tilltro kan ändå komma att gå förlorad!? Men betydelsen är alltså att ingen som har tilltro till Honom ska gå förlorad.

πιστευων [pistevån] presens particip av πιστευω [pistevo] lita, ha förtroende/tilltro. Betyder inte att "tro" på att något eller någon finns. Följt av εις [ejs] till, blir det ännu tydligare, att ha tilltro till. Presens particip - det är något som är pågående.

απολλυμαι [apollymai] (medium) gå under, förgås, gå förlorad. Ej att förväxla med aktivumformen απολλυμι [apollymi] förstöra, förgöra. (Låt oss inte dra den förhastade slutsatsen att det innebär att bli förintad (fortsättning följer...))

αλλ' [all] förkortad form av αλλα [alla] utan. Ställer som motsats.

εχη [echä] presens av εχω [echo] ha

ζωη [tzåä] liv, livsstil, "leverne"

αιωνιος [ajånios] som varar i en tidsålder, varar för evigt, evigt.

Joh 3:16 betyder alltså inte att "Gud älskar alla människor." Texten säger att Gud en gång utförde en kärlekshandling till världen, då Han gav Sonen. Och att givandet av Sonen, i slutändan endast syftar till att gagna de i världen, som har tilltro till Honom: ingen av dessa ska gå förlorade, utan ha evigt liv.

Man ser det också av sammanhanget om man fortsätter till vers 18

Den som har tilltro till Honom blir inte dömd, men den som inte har tilltro är redan dömd, för att han inte hade satt tilltro till Guds unike Sons Namn.

Målet med Guds kärlek: att vi som kristna syskon ska älska varandra

Första Johannesbrevet 4:7-12
Älskade, låt oss älska varandra, eftersom kärleken är från Gud, och var och en som älskar är avlad av Gud och känner Gud. Den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Genom detta uppenbarades Guds kärlek i oss, att Gud sände Sin unike Son till världen så att vi skulle leva genom Honom. I detta ligger kärleken, inte att vi älskat Gud utan att Han älskade oss och sände Sin son som blidkning för våra synder. Älskade, om Gud älskade oss på detta sätt, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra, förblir Gud i oss och Hans kärlek är fullbordad i oss.

4:20-5:3
Om någon säger att: "Jag älskar Gud" och hatar sin broder, är han en lögnare; för den som inte älskar sin broder som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. Och detta budet har vi från Honom, att den som älskar Gud också ska älska sin broder. Var och en som tror att Jesus är den Smorde, har blivit avlad av Gud och var och en som älskar Avlaren älskar [också] den som är född av Honom. Genom detta vet vi att vi älskar Guds barn, när vi älskar Gud och gör Hans befallningar. Detta är ju Gudskärleken, att vi håller Hans bud, och Hans bud är inte svåra.

"Jul-evangelisation"

Har varit en vecka där jag varit sysselsatt med diverse trevliga och mindre trevliga saker, och bloggen har berövats att ha en lika frekvent uppdatering av inlägg som den brukar. Det var Martin Luther som sa att han hade så mycket att göra och så lite tid till att göra allt, så han måste be några extra timmar om dagen... visdomsord från reformatorn, som jag, i min dumhet och otro, inte har tagit till mig.

Lördagen hade församlingen "jul-evangelisation". Vi passade på att ta tillfället att berätta om Honom vars födelse firas såhär års. Detta ägde rum i ett område med mycket invandrare och muslimer.

Jag fick vittna om Guds rättvisa dom för en muslim. Han började få insikt om att hans synd gjorde att Gud måste straffa honom, att Gud är rättvis och inga goda gärningar kan hjälpa oss att få en rätt ställning inför Gud. Han sade rakt ut att det finns inget han kan göra. Han verkade verkligen bekymrad över sitt tillstånd. Plötsligt kom hans buss och han fick springa ut. Men han fick en traktat där han kan läsa Evangeliet. Jag vill be er att be för honom. Det är alltid förunderligt att se Guds Ande verka och överbevisa någon om synd och att de förtjänar domen. Man tror ju alltid det är omöjligt att övertyga en religiös människa, med alla deras inlärda system om hur man ska förbättra sig själv och förtjäna syndernas förlåtelse genom goda eller religiösa gärningar. Men vi måste troget hålla fast vid Guds Ord och Anden gör jobbet att övertyga.

Då vi är inne i denna tid på året kommer jag nog inte att öka blogg-takten mer på ett par veckor. Därför, lite om "julen:" Det vanligaste är väl att läsa det s k julevangeliet i Lukas men det finns ju även om Jesu födelse i Matteus och Johannesevangeliet som man inte får förbise, de visar en mycket viktig sanning.

Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad med Josef, men innan de hade kommit tillsammans, visade det sig att hon var havande genom den helige Ande. Josef, hennes man, var god och rättfärdig. Han ville inte dra vanära över henne, och därför beslöt han att i hemlighet skilja sig från henne. Men när han tänkte på detta, se, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: "Josef, Davids son, var inte rädd att ta till dig Maria, din hustru, ty barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder." Allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss.
(Matteusevangeliet 1:18-23 SFB)

Kristus är latiniserat av grekiska χριστος [Christós], som betyder smord, eller som titel Den Smorde. Jesus är den utlovade Messias, Den Smorde Frälsaren som Gud har utsett att rädda Sitt folk.

Jesus är latiniserat av grekiska Ιησους [Jäsoús] som i sin tur är grekiserat av arameiska ישוע [Yeshúagh] som i sin tur är arameiserat av hebreiska יְהוֹשֻׁעַ [Yehåshúagh] som betyder Yehå (dvs Yehåwah (HERREN/Gud) räddar, eller Yehå är räddningen.

Se upp för alla hebré-posers där ute som kräver att man ska kalla Jesus för Yeshua, Yahshua, och allt annat än hur det egentligen ska uttalas; antagligen kan de inte ens hebreiska, vet inte hur man ska läsa eller uttala det. Många av dem tycker att man ska hålla de judiska högtiderna och är emot att "fira jul" (OK jag har också problem med det ordvalet* men det är fritt, Gal 5:13, Rom 14:5-6.) Många av dem tenderar även att förneka att Yehåshúagh/Jesus är Gud.

Men just denna text i Matteusevangeliet visar att Jesus är Gud. Först och främst får Han namnet som betyder att YHWH/Gud räddar. Och det är Jesus som räddar. Alltså är det Han som är Gud, som räddar. Som om inte det vore nog så skriver Matteus att profetian "Gud med oss" härmed är fullbordad. Poängen är inte att han skulle få ett namn, Han fick ju inte namnet Immanuel alls, utan poängen är vad namnen betyder, att Jesus är Gud, eftersom Han räddar, och Gud räddar, och Han är alltså Gud som kom ner för att vara med Sitt folk och rädda dem, och därmed uppfylls profetian "Gud med oss."

Och Johannesevangeliet:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. [...]Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.
(Johannesevangeliet 1:1-3, 14 SFB)

Att Gud blev kött, blev människa, är en viktig sanning som många tar tid att minnas såhär års.

1 Joh 4:1-6 Att pröva andarna
Älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de är från Gud, eftersom många lögnprofeter gått ut i världen. Genom detta känner ni Guds Ande: varje ande som bekänner att Yehåshúagh Den Smorde kommit i kött är från Gud. Och varje ande som inte bekänner Yehåshúagh är inte från Gud; och detta är den som tillhör den antismorde, som ni hört att den ska komma, och nu redan är i världen. Ni är från Gud, små barn, och ni har besegrat dem, eftersom Han i er är större än han i världen. De är av världen, genom detta talar de av världen och världen lyssnar på dem. Vi är av Gud, den som känner Gud lyssnar på oss, han som inte är av Gud lyssnar inte på oss. Genom detta känner vi sanningens ande och villfarelsens ande.

*Det är sannolikt att ordet "jul" kommer från Jólner - ett av avguden Odens namn. Därför är jag kanske inte så förtjust i att använda ordet eller fraserna "god jul" eller "fira jul." Men för enkelhetens skull... och ordet har inte den betydelsen för någon idag. Det är mycket i våra jultraditioner som kan ha oklart eller dåligt ursprung men idag är det saker som inte har den betydelsen utan är harmlösa.

Här är lite mer tankar jag skrivit tidigare när det var jul: http://job25-masken.blogspot.se/2010/12/blog-post.html

Här är också en artikel som är väldigt intressant: Christmas and the Regulative Principle

Ett par inlägg jag lagt på Erevna

• Jesus, Yehoshua, Kristus, Messias, Mashiach, Christos… vilket får man använda?

• Guds löfte vs ersättningsteologin