Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
Visar inlägg med etikett vittnesbörd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vittnesbörd. Visa alla inlägg

måndag 5 maj 2025

Reflektion till "Broder Josefs väg ur kalvinismen"

I den nyligen publicerade artikeln Broder Josef: Min väg ur kalvinismen, återfinns en subjektiv redogörelse för ett doktrinärt avsteg från kalvinismen, författad av Josef, en individ med vilken jag haft mångårigt samarbete i evangeliets tjänst. Det är inte utan visst emotionellt avtryck, trots mina kalvinistiska preferenser för logik, som jag konstaterar denna förändring i hans teologiska orientering.

Jag har erfarit, under min nu ganska långa kalvinistiska vandring, flera individer som initialt uttryckt reformert övertygelse har avvikit, ibland till den grad att de förnekar Evangeliet självt. Denna observation bekräftar det apostoliska vittnesbördet (1 Joh 2:19). Jag vill inte påstå att så är fallet med broder Josef. Min interaktion med Josef var under flera år intensiv och evangeliskt fruktbar. Dock har min fysiska frånvaro, till följd av geografisk omlokalisering, inte tillåtit fortsatt pastoral närvaro i hans teologiska prövningar. Han hade även avlägsnat mig från sin kontaktlista på Facebook, för att därefter lägga till mig igen – och sedan på nytt eliminera mig. Detta instabila kommunikationsmönster försvårar rationell dialog, men är samtidigt en relevant detalj.

Det är i detta läge rimligt att erinra Romarbrevet 8:28, vilket deklarerar att Gud suveränt verkar allt till det bästa för dem som älskar Honom. I enlighet med denna princip måste vi även denna situation underordna Hans försyn. Predestinationsläran är inte endast en dogmatisk struktur – den är tröst.

Det bör även noteras att publiceringsplattformen The Holy Remnant är en teologiskt oansvarig miljö som uppvisar klart sekteristiska kännetecken. The Holy Remnant utmärker sig inte genom teologisk ödmjukhet, utan genom att på ett högmodigt sätt proklamera sig själva som den enda sanna kvarlevan. Detta är en klassisk fallgrop inom sekterism. Att mina egna texter, som försvarar den juridiska försoningsläran, publicerats där utan min tillåtelse, för att misskreditera dem, vittnar inte om integritet utan om desperation. Dock gläder jag mig i detta, enligt Filipperbrevet 1:12–18, då även förvrängda citat bär fröet till Evangeliets sanning – vilket denna heresijägare inte lyckats motbevisa.

Definition: Kalvinism

Kalvinismen, korrekt förstådd, är en konsekvent biblisk teologi som sätter Guds ära som det högsta ändamålet. Den är inte ett system konstruerat av män, utan ett system återfunnet genom noggrann exeges av den heliga Skrift. Jean Calvin var en logiskt koherent exeget vars systematik var sekundär i förhållande till den bibliska källan. De fem punkterna (TULIP) är endast en kondenserad struktur av Bibelns soteriologiska mönster, inte en fullständig representation av kalvinismens räckvidd.

Respons på Josefs kritik

  1. Förtryckande gudsbild: Denna uppfattning är en kognitiv feltolkning. Guds suveränitet innebär inte tyranni. Den reformerta läran hävdar att Gud är både allsmäktig och allgod. Guds domar är rättvisa, och Hans nåd ovärderlig. Att uppfatta suveränitet som förtryck är en projektion av mänsklig maktlogik, inte en teologisk nödvändighet.

  2. Själslig ensamhet: Detta är ett pastoralt problem, inte ett systemiskt fel i kalvinismen. Den lokala församlingen är tänkt att vara den troendes habitat för tröst och gemenskap. Brist på denna funktion är en dysfunktion i tillämpningen, ej i doktrinen. Den själsliga ensamheten Josef beskriver är inte en funktion av kalvinismen som sådan, utan av bristfällig församlingsgemenskap – något även han i praktiken försummat genom att distansera sig från gemenskapen. Detta är beklagligt men inte ovanligt i fall där känslomässiga sår kombineras med teologisk missförståelse.

  3. Personligt trauma: Det är också rimligt att anta, baserat på den historik jag observerat, att Josefs teologiska förflyttning är starkt påverkad av personligt trauma. Han utsattes vid ett tillfälle för falska och anonyma anklagelser inom en församlingsmiljö, vilket förvärrades av psykologisk manipulation från en person som hade stor påverkan på honom. Detta ledde till påtaglig nedstämdhet och social isolering.

  4. Missförstånd och Dunning-Kruger: Josefs initiala entusiasm saknade en tillräcklig epistemologisk grund. Det resulterade i en överskattning av förståelse och förkunnelse utan självkritisk kalibrering. Detta är en vanlig effekt bland autodidakter utan bekräftad ekklesiologisk förankring.

  5. Extremförbundsteologi: Den förbundsteologiska gren som Josef tillfälligt omfattade i sitt slutskede utmärks av legalistiska element som varken är normativa för kalvinismen, än mindre nödvändiga. Den reformerta traditionen, i dess klassiska uttryck, gör skillnad mellan skapelseglädje och världslighet. Calvin själv uttryckte detta enligt Bibeln: "Ingenstans blir vi förbjudna från att skratta, njuta och bli mätta av mat eller glädjas av musik eller dricka vin."

  6. Kyrkofäderna: Att de tidiga kyrkofäderna inte var kalvinister är en trivial tautologi. Den reformerta positionen bygger inte på patristisk konsensus, utan på Skriftens självtillräcklighet. Kyrkohistorien är instruktiv, inte normativ. Apostlarnas varningar mot tidiga villolärare (Gal 1:6–9) gör det inkonsekvent att hämta normativ teologi från efterapostolisk litteratur utan prövning mot Skriften.

Avslutning

Josef vet mycket väl att hans beskrivning av kalvinismen är en karikatyr och ett logiskt felslut. Han har själv deltagit i diskussioner och argumenterat träffsäkert emot dem. Den reformerta frälsningsläran är inte ett godtyckligt "välja och vraka"-förfarande från Gud Fader bland "sina barn", utan ett suveränt, rättvist och nådefullt utväljande av förlorade syndare – av vilka alla, enligt Skriften, i sitt naturliga tillstånd är fiender till Gud (Ef 2:2–3; Rom 5:10; 1 Joh 3:10).

Min slutsats är denna: Josef har lämnat kalvinismen, men kalvinismen har inte lämnat sanningen. I lojalitet mot Skriften och i kärlek till sanningen och med fortsatt förbön för Josef, vidhåller jag att den reformerta tron är den mest bibliskt konsekventa presentationen av Evangeliet. Skriftens tydlighet och Guds eviga suveränitet vittnar tillsammans.

lördag 11 maj 2013

måndag 21 januari 2013

Vad innebär det att vara en ny skapelse? (Don Currin)

Som jag skrev i förra inlägget i lördags besökte i veckan Michael Morrow och Don Currin, vår församlings bibelstudier för att dela Guds Ord med oss.

Don Currin berättade sitt vittnesbörd för oss och det finns även en video på nätet där han gör det: Has the Love of God Done a Work in Your Heart?

Det är ett starkt vittnesbörd för många som lever som falska kristna. Jag var också en av dem.

Detta är också ett bra, förkrossande, 9-minutersklipp ur en av hans predikningar: Flee from the Wrath of God

Det här är predikan han höll hos oss, till svenska folket, vad det innebär att vara en ny skapelse, att vara innanför och utanför Guds rike:

lördag 5 januari 2013

Dr James Whites Berättelse

Dr James White berättar om sitt vittnesbörd och sin verksamhet

måndag 30 maj 2011

Kraft Från Höjden - Paul Washer (Svensk Text)

"Och han sade till dem: 'Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.' Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: 'Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är själva vittnen om detta. Och se, jag skall sända er vad min Fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden, tills ni har blivit beklädda med kraft från höjden.'"
(Lukasevangeliet 24:44-49 SFB)



Hela predikan (engelska)

http://hcmissions.com

måndag 7 februari 2011

Teologi bästa medicinen

När vi utstår svårigheter, sjukdom, lidande, förföljelse, olycka, bedrövelser, osv, så kan vi ofta antingen bli arga, bittra och besvikna på Gud. Eller förneka att Han alls har med saken att göra, Han älskar ju oss och vill bara ge oss det goda? Det är även vad man (iaf jag) hört från pastorer, bibellärare, etc. T o m Man får vara arg på Gud, eller Gud har inget med det att göra...

Men vad säger Bibeln?
Job, efter att bl a alla hans barn dött, sa: "HERREN gav och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn!" Vid allt detta syndade inte Job, han kom inte med någon anklagelse mot Gud. (Job 1:21-22)
Om vi tar emot det goda av Gud, skall vi då inte också ta emot det onda? (Job 2:10)
Se nu, jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. Ingen kan rädda ur min hand. (5 Mos 32:39)
HERREN dödar och gör levande, han för ner i dödsriket och upp därifrån. HERREN gör fattig och han gör rik, han ödmjukar och han upphöjer. (1 Sam 2:6-7)
Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka. Jag, HERREN, gör allt detta. (Jer 45:7)

Har du nånsin hört om Guds suveränitet? Att Gud enväldigt härskar och har kontroll över precis allt? Dessa är några av många bibelställen man gärna "missar", eller inte gärna vill kännas vid och snabbt går vidare till andra ställen som passar bättre med hur man vill se Gud, ens gudsbild (avgudabild?) Men utan Bibelns Gud finns inget, och Han kan/får göra, och gör precis vad Han vill med Sin egen skapelse. Gud styr och ordnar allt - till Sitt goda syfte - Hans ära och det bästa för de utvalda (Rom 8:28ff). Gud ger oss prövningar för att vi ska växa starkare i tron på Honom (Rom 5:3-5). Att veta detta lär oss att glädja oss i Honom och förtrösta på Honom, alltid (Fil 4:4-7)!

En person som verkligen kan vittna starkt om detta är John Farese. Han har varit handikappad sedan födseln, är förlamad i både armar och ben. Läkarna trodde inte han skulle överleva längre än 8 år. Hans syster med samma sjukdom blev bara 4.



- Personligen finner jag läran om Guds suveränitet vara en av de mest tröstande och grundläggande lärorna i hela Bibeln, inte bara när det gäller livet i allmänhet eller i frälsningen, utan hur det relaterar till mig personligen och mina lidanden.
- Innan Herren behagade frälsa min själ, brukade jag se mitt handikapp som otur. Något som Gud kunde hela men som Han valde att inte göra, men egentligen bara otur. Men efter att jag blev frälst och började att läsa Bibeln och lära mig om Guds karaktär, insåg jag att mitt handikapp inte var en olycka, det var inte otur, utan del av den fullkomliga särskilda plan som Gud hade för mig som individ. Jag fann att genom hela Bibeln lär Gud att Han har suverän kontroll över allt... Vi ser i Efesierbrevet där Paulus säger att vi utvaldes i Kristus redan innan jordens grund var lagd. Vi ser även när Paulus hänvisar till Jakobs och Esaus födelse, att redan innan de var födda, älskade Gud Jakob men inte Esau. Så redan innan födelsen var Gud inblandad i våra liv som individer. Psalmskrivaren lär att Gud skapat honom fruktansvärt och underbart och att Han personligen vävt honom samman i moderlivet. Så här ser vi att även i tillblivelsen är Gud inblandad i våra liv och har ett syfte och plan. Och Guds sanningar avslöjas ännu mer i Apostlagärningarna där Paulus säger att Gud skapade alla människor genom en människa och Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka vi ska bo, och leva och röra oss, och anledningen till att Han gör detta är för att vi skulle söka Honom och finna honom.
- Jag är en man som haft ett stolt, upproriskt, självständigt hjärta, och jag tror att det krävdes att Gud försatte mig i fullständig beroendeställning för att jag skulle söka och ropa till Honom. Jag tror kung David visste något om detta, för det står i Ps 119: Det gjorde mig gott att bli tillrättavisad, så att jag fick lära mig dina stadgar. Så jag tror att i Davids erfarenhet, såväl som min, såg han hur Gud använde lidanden och prövningar för att få honom att bero på Gud och inte på oss själva. Och än en gång, detta är underbar tröst.
- Jag får ofta frågan om jag är bitter för att Gud skapat detta handikapp och inte förhindrat detta eller helat mig. Mitt svar är utan tvivel: Nej, jag är inte bitter alls. Faktum är att jag omfamnar Hans beslut att skapa mig såhär, och jag tackar Honom för det och jag ser allt det goda som kommit ifrån det. Jag har blivit intimt bekantad med Honom genom lidande på ett sätt jag inte skulle om jag var frisk och självständig. Jag ser också hur Gud använt min upplevelse i lidandet och trösten Han gett mig mitt i lidandet för att kunna ge själavård och ge hjälp och tröst till andra under liknande omständigheter, och som kristen finns det ingen större förmån än att bli använd av Gud för att ge tröst och evangeliet om frälsning till någon annan, som har ont, lider och är i mörker.

måndag 6 december 2010

Vision Nordens väckelsevecka i Floda

I kommentarsektionen i detta inlägg på bloggen Aletheia om Vision Norge och andra kristna TV-kanaler (inte ett så dumt inlägg) fann jag ett påstående om att minst 1200 människor tagit emot Jesus i den väckelsevecka som Vision Norden (den kanal som Visjon Norge startat i Floda) anordnat, du gissade det, i Floda!

Så långt, och om man inte hade mer bakgrundskunskap, låter det ju jättebra. Men vi måste se sanningen i vitögat. Den s.k. väckelseveckan i fråga är en satsning med Rodney Howard Browne a.k.a. ”den helige Andes bartender” - dvs, en obiblisk och hädisk verksamhet.

Så, istället för att skriva om det, så var något annat som intresserade mig istället de påstådda 1200 människor som tagit emot Jesus. Låter otroligt. Jag har inte sett någon vidare källa för det annat än några kommentarer på Aletheia, som sagt. Men vad menas egentligen med att ta emot Jesus? Menar de på det bibliska sättet, att omvända sig från synden och lägga all sin förtröstan på Jesus som sin enda räddning, eller menar de på det obibliska sättet, att man bara ber en bön och släpper in Jesus i sitt hjärta?

Jag fick en länk till en sida som de hade gjort - Gud i din stad! och tog del av materialet som de hade där. Jag måste säga åtminstone något (en sak) till deras fördel - de håller nog allt fram liiite av Lagen - som man ska göra för att ge insikt om synd och visa på behovet av frälsning, under sidan Hur kan du bli frälst? Men tyvärr mycket ofullständigt. Inget om Helvetet (big surprise,) och ja, en hel del luckor som behöver fyllas i och redigeras i texten som finns där.

Under sidan Senaste nytt! Så står det att de reser runt hela tiden och försöker få människor att förstå att Gud inte är arg på dem längre. Fast hur vet de det? Jesus sa ju tvärtom, i Joh 3:36 Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

Själva budskapet de förmedlar (man kan se deras resurser) är den gamla Fyra andliga lagar, ett obibliskt evangelium, som är så banalt att jag redan måste ha skrivit 1000 gånger om det. Se t ex Den moderna evangelieförkunnelsens offer.

Så här blir man frälst enligt dem: dels citerar de Bibeln “var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.” sedan säger de Och naturligtvis “var och en” gäller också dig, eller hur? Nej, det gäller var och en - som åkallar Herrens namn - och vad betyder det?

I en annan av deras traktater står det att man för att bli frälst, bl a ska högt säga detta i en bön: Jag är frälst, jag är född på nytt, jag är förlåten och jag är på väg till Himlen, för jag har tagit emot Jesus in i mitt hjärta. Som sagt, man blir inte frälst genom att be en frälsningsbön och ta emot Jesus i sitt hjärta. Det är omvändelse och tro som gäller. (Mark 1:15, Luk 13:3, Apg 20:21 m m) Och man blir inte född på nytt av sina egna handlingar eller beslut, lika lite som vi blir födda från första början av vår egen vilja - det är Gud som föder oss på nytt.
De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud. (Joh 1:13)
Det ligger ju nämligen till på följande sätt, som Westminsterbekännelsen kap IX om fri vilja, formulerar det:
III. Människan, genom sitt fall till ett syndigt tillstånd, förlorade fullständigt all förmåga att vilja något andligt gott beledsagande frälsning:a så att, en naturlig människa, alltigenom avog det godab och död i synd,c är oförmögen, genom sin egen styrka, att omvända sig själv eller att förbereda sig själv därtill.d

a Rom. 5:6; Rom. 8:7; Joh. 15:5. b Rom. 3:10,12. c Ef. 2:1,5; Kol. 2:13. d Joh. 6:44,65; Ef. 2:2-5; 1 Kor. 2:14; Tit. 3:3-5.

Slutligen, en intressant grej de säger i ett av traktaten också: Du kanske har hört att människor går förlorade för att dom har syndat? –Nej, den enda orsaken till att en människa kan gå förlorad är om han eller hon inte tror på Jesus. Tack vare Jesus tillräknar inte Gud människan våra synder, de är redan förlåtna.
  1. Öh, va? - Jo, jag har hört den förut, och skrivit om det med. Och är det inte en synd att inte tro på Jesus då? Är det bara otroende som kommer till Helvetet? - Se Upp 21:8.
  2. Jesus dog inte så att alla människor i betydelsen varje individ, blivit förlåtna. Han gav Sitt liv till lösen för många (Matt 20:28), men inte alla. Han gav Sitt liv för fåren, fåren är endast de som kommer tro och blir frälsta, inga av de som Han gett Sitt liv för kommer att gå förlorade! (se Joh 10:14-15, 26-28)
Jag är inte emot evangelisation! Alla kristna har som uppgift att vittna! Men det spelar ju roll vad man har för budskap, att man vittnar och predikar Evangeliet bibliskt. Se: Helvetets Mest Välbevarade Hemlighet. Det är inte för intet som den kallas för Helvetets Mest Välbevarade Hemlighet. Något som Satan inte vill att vi ska veta, är hur man predikar Evangelium. Är budskapet felaktigt (som ovan,) så kan 1200 människor "ta emot Jesus," utan att Satan behöver bekymra sig. Bara fler som inte blir verkligt frälsta, bedragna, och förhärdade inför om de eventuellt skulle höra det sanna Evangeliet.

lördag 5 juni 2010

The Cross In China - Del 3

Har du missat del 1 har jag lagt upp den på bloggen här
Har du inte sett del 2 har jag lagt upp dem här

Jag vill också dela med mig av kommentarerna som kom till del 2. Det är bara att instämma:
För en tid sedan läste jag två böcker som handlade om de kristna i Kina på 70-80 talet: "Liljor bland törnen" och Den himmelske mannen".

Nu har jag sett något av dessa filmavsnitt med vittnesbörd av de kristna i Kina, och jag säger bara: VAD HÅLLER VI KRISTNA PÅ MED I SVERIGE????

Jag hörde för flera år sedan att kristna bröder och systrar från Kina bad en bön och det var: "Käre Gud, låt oss få behålla förföljelsen, så vi inte blir som de kristna i västvärlden!"

Om den är sann vet jag inte, men det är nästan som om jag skulle vilja bedja: "Herre, om det inte är möjligt på annat sätt, så ge oss förföljelse så vi vaknar i din församling i Sverige!"

Ove Larsson


Det vi sysslar med här i väst är ju ren "leksakskristendom". Jag är övertygad om att inom kort tid, så kommer vi även snart här få uppleva riktig "Kina-kristendom", med förföljelse. Gud måste sända det för att skilja fåren från getterna.

Mvh Lennart Svensson


fredag 29 januari 2010

Nutida vittnesbörd och mitt!

Jag tittade på ett vittnesbörd från 100 dagar med Jesus. Detta påstods vara frukt av en anonym kommentator. Se kommentaren och mitt svar här.

Vad jag kommer att ta upp nu gäller en av punkterna i mitt svar, punkten löd:
-om nutida vittnesbörd i allmänhet (dömer alltså inte ut enskilda personer efter
vad jag endast sett en kort video): varför saknas sånt som synd, domen,
frälsning från detta, man blir ju faktiskt frälst ifrån Gud, Hans vrede (se Rom
5:9) Det är ju det det handlar om. Inte att man får förbättrade livssituationer.
Se apostlarnas öde, första kyrkans århundraden, http://www.missionenmr.se/ ...
De enda vittnesbörd jag hört i frikyrkan är antingen folk som kommit ur missbruk, sjukdom, haft det jobbigt i livet, osv.
Jag är uppvuxen, uppfostrad och bortskämd i en kristen familj. Jag har aldrig knarkat, supit, nej, aldrig varit full, svårt sjuk, haft tonårsproblem, elaka föräldrar, eller haft det svårt ekonomiskt eller på annat sätt. Det har alltid känts när jag hört dessa vittnesbörd som om jag aldrig kan bli riktigt så frälst som de. Behöver inte jag frälsning? Jo, tvärt om, desto mer!
Så dog den fattige och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Även den rike dog och begravdes. När han plågades i helvetet, lyfte han blicken och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten för att svalka min tunga, ty jag plågas i denna eld. Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga. (Luk 16:22-25)
Jag har syndat, brutit Guds Lag (1 Joh 3:4) jag kommer stå inför en Helig Gud, att brinna för alltid i Helvetet under vad en Allsmäktig Guds stränga vrede kan vålla när den utövas, varken mer eller mindre än vad rättvisan kräver, är mitt öde! Denna sanning har jag konfronterats med och måste alla människor konfronteras med, oavsett om de i detta liv har det bra eller dåligt. För alla människor är frälsningen nödvändig och de goda nyheterna är goda nyheter för alla människor. Alla, även jag, har ett starkt vittnesbörd: att vi är i högsta grad syndiga och vidriga kräk, smutsiga, snuskiga, äckliga, vämjeliga maskar, men Gud älskar oss trots detta (Rom 5:8) och Hans nåd har överflödat desto mer, (Rom 5:20) Honom till ära!

Har du märkt hur de som kommer från rännstenen till Jesus är mer brinnande än en uppvuxen, uppfostrad och bortskämd i en kristen familj som jag? Du kanske, som jag gjorde, tror att du inte kan börja brinna? Det är en lögn från Satan! Du har fel bild av dig själv. Titta på dig själv i Guds Lags spegel här. Då kommer du att se vilken i högsta grad syndig (Rom 7:13) ond mask du är och hur god Gud varit att frälsa dig (Rom 5:20 igen)
Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor
kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet (Luk 7:47)

onsdag 6 januari 2010

En ung mans krig mot Gud i en pervers värld

Daniel (fint namn förresten) är 18 år och blev frälst genom Guds Nåd för ett år sen. Detta är hans vittnesbörd om Guds frälsande Nåd, efter att ha levt i uppror hela sitt liv och i krig med Gud, frälste Herren honom. Daniel växte upp i kyrkan men levde ett liv av mörkrets skamliga gärningar. Herren befriade honom från hans perversa homosexuella begär och har verkligen gjort honom till en ny skapelse i Kristus.