Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

fredag 24 december 2010

חג מולד

För den som skulle få för sig att besöka denna blågg, över helgen, så har jag ritat en julgran och en jultomte. Och jag råkade skriva några rader också...

Jag glömde ljusen... äh...

Enligt vissa så kommer julgranen ifrån babylonsk religion, där man menar att Semiramis beordrade babylonierna att gå ut i skogen för att hugga ner ett träd och dekorera med små bollar (som var avsedd att symbolisera Nimrod penis och testiklar)

Jag frågade i kommentarerna efter källor till denna information och övrigt i hela den artikeln som jag inte kunde få bekräftad, men fick inga riktiga svar. Jag tvingas därför luta mig åt slutsatsen att personen endast diktat upp efter sina egna snuskiga fantasier.

För att styrka att Gud är emot julgranar hänvisar flera till Jeremia 10:2-4 där det står Så säger HERREN: Ni skall inte ta efter hednafolkens sätt så att ni skräms av tecknen på himlen, därför att hednafolken blir skrämda av dem. Ty folkens seder är förgänglighet. Ett träd i skogen hugger man ner, och hantverkarens händer formar det med yxan. Med silver och guld pryder man det och fäster det med hammare och spik för att det inte skall falla omkull.

Det här stället handlar inte om julgranar, utan om avgudar. Avgudarna var gjorda av trä, man högg ner ett träd, formade ut en figur, avgudabild av träet, och diverse andra löjliga saker. Poängen för profeterna, det finns flera liknande beskrivningar, var att skriva så om dessa s.k. gudar (människor skapade dem och inte vice versa, och de kunde inte ens gå eller stå av sig själva, utan behövde spikas fast och bli burna.) Vi tillber inte vår julgran utan den tjänar oss som prydnad i huset.

Wikipedia (mer tillförlitlig, anser jag) säger att julgranen kommer ifrån Tyskland och kulorna ifrån att man hängde äpplen i träden.

Adam av Bremen hade många detaljerade upplysningar om det dåtida norden, följande är ur Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum (omkr 1075) översatt från DESCRIPTIO INSULARUM AQUILONIS (beskrivning av de nordiska öarna) kapitel 27 om hur de offrar till Tor, Oden och Frej:
Offret är alltså sådant. Av allt levande, som är manligt, offras nio stycken, med vilkas blod det är sed att blidka gudarna. Men kropparna hängs i en lund som är nära templet. För denna lund är så helig för hedningarna, att man anser att alla dess träd blivit gudomliga genom offrens död eller var. Där hänger även hundar och hästar med människor, av sådana blandat upphängda kroppar, har en av de kristna berättat för mig att han sett 72. Besvärjelserna förövrigt, som brukar utföras i denna sorts offerrit, är många och skamliga och därför bättre att inte återge.
Kan dessa blodiga djur- och människooffer vara en annan förklaring till julgranen och de röda kulornas ursprung (och sångerna man sjunger när man dansar runt den?) Detta fick jag först höra i mellanstadiet av vår magister, men senare hörde jag att det inte fanns några källor för att man alls offrade djur (och människor) och hängde upp i träd. Men här är ju en bra källa. Det intressanta är ju också att jul sannolikt kommer från ett av avguden Odens namn Jólner. I fornnodisk religion hade man vid denna tid midvinterblot eller jólablót, då man offrade, blotade. Kanske hette de granar i vilka man hängde upp de blodiga offren till Oden julgranar? ;)

Trevligt att vi bara har vanliga kulor nuförtiden iallafall, om det nu skulle vara så. Det är i varje fall en dekoration i huset för oss idag om vi vill ha den och vi har inte något syfte att tillbe eller offra i den.


Jultomten har jag däremot ganska mycket svårare att förstå mig på. Det finns flera olika förklaringar till vad tomten kommer ifrån. En del att han skapades av Coca-Cola på mitten av 1900-talet, andra av Jenny Nyström i de julkort hon målade, eller så var han det katolska helgonet Nikolaus som gav bort till de fattiga på hans tid. Aletheia har också en teori om att även detta kommer ifrån babylonsk religion, nämligen dyrkan av Molok; det påstås (utan någon källhänvisning) att man skrev en önskelista som man brände upp sina barn tillsammans med på avgudens armar, och så skulle man få alla önskningar uppfyllda. I svensk folktro var tomten ett väsen som höll människor bundna, man skulle hålla sig väl med dem eftersom de var vresiga och kunde bli arga och man offrade risgrynsgröt till dem för att det skulle fortsätta gå bra för gården. Vad som är tydligt för mig oavsett vilken, eller om det är en blandning av allihop, är att detta helt klart är en demonisk varelse som man får barnen att bokstavligen tillbe på julen. Det är honom och de gåvor han ger som de gör alla goda gärningar för hela året. Det är han som är centrum, inte Jesus.

Julen som firats sedan kristendomen, har varit för att fira Kristi födelse. Det är inte befallet i Bibeln att fira Kristi födelse detta datum, Han föddes inte detta datum, utan datumet var den romerske avguden Solis Invicti födelsedag från början. När kristendomen "tog över" så ändrades det så att man firade Kristi födelse istället. Ett sätt att konkurrera ut hednareligionen, som man också gjort senare till de platser kristendomen spridits, alltså. Inte en så dum idé, egentligen, men det är inte t ex en biblisk metod för att göra folk kristna.

Som jag varit inne lite på finns det många nu som inte verkar tycka att man ska fira jul som kristen, ens för Kristi födelse, och förvränger information för att komma fram till denna slutsats. Jag upplever det mest som att detta skapar oro och ännu mer förvirring hos de som inte är befästa i tron, av vilka det finns många i denna tid. Från andra håll kan man höra att vi måste bevara högtiden kristen och att den har dragit iväg så långt och börjat handla om annat. Jag gör inte en för stor grej av någon av de här sakerna. Jag firar jul med familj och släkt, som har julgran och tomte, jag skulle kunna vara utan julgran och tomte och allt julpynt och den uppiskade stämningen (känns väldigt falsk, och är som en sorts masspsykos.)

Egentligen behöver vi väl inte speciella dagar då vi ska tänka på Jesus? Som kristna ska vi umgås och be ständigt till Jesus. Det ska vara så mycket att det inte skulle kunna ökas vissa dagar. Men samtidigt, inget fel att göra det. Även om det inte står med i Bibeln så är vi fria, vill vi ägna särskilda dagar åt att studera och tänka över särskilda teologiska sanningar, som denna om Jesu födelse, så är vi fria till det. Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller ifråga om högtid eller nymånad eller sabbat. (Kol 2:16) Du är fri att låta bli, eller fri att göra det. En risk är om man tror sig vara bättre för det, att det imponerar mer på Gud, och dömer andra. Låt er inte fråndömas segerkransen (Kol 2:18) Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar för lika. Var och en bör vara fullt övertygad i sitt sinne. Den som lägger vikt vid en viss dag gör det för Herren... (Rom 14:5-6) En annan risk finns också i att äta mycket julmat och godis, frossa.

Jag tänkte inte skriva så mycket. Och det fanns mer jag gärna ville nämna, men det blir för mycket. Avslutningsvis, först ett bibelord jag fick i en julhälsning i ett mail:

Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset.
Filipperbrevet 2:6-8

Han som låg i krubban är människa och Gud. Han föddes utan synd, för att dö för våra synder, så att vi kan bli födda på nytt. Vi är födda onda.



Julmusik:
O helga natt - från en tid då man brydde sig om teologi i sångerna... se texten här (svenska längst ned)
Go Fish - It's About The Cross inte min musiksmak men inte dålig text heller.

חג מולד שמח (Chag molad sameach - glad födelsehelg (på hebreiska))