Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

söndag 30 mars 2014

Mark 13: Den stora vedermödan, templets fall och Jesu ankomst

Josef predikade utifrån Markus 13 förra söndagen. Tolkningar om "eskatologi" är helt klart en het potatis och detta kan inte alla ta emot. Men jag är övertygad om att denna tolkning som Josef uttrycker här, och som många har och har haft, är den korrekta tolkningen. Den tar bäst hänsyn till principerna för bibeltolkning—nämligen att man tar hänsyn till textens direkta sammanhang, det större sammanhanget, och att man "tolkar skrift med skrift"—att man ser till vad andra ställen i Bibeln säger, och hur en del bilder och språk används i övriga Bibeln för att tolka deras innebörd.

Att tolka Bibeln utifrån nyheterna man läser i tidningen och på TV blir däremot inte helt riskfritt; det leder till mycket mer långsökta slutsatser och tolkningar utifrån människors spekulationer, än om man ser vad Bibeln faktiskt säger och vad som faktiskt hände historiskt. Det är mycket vettigare.