Varför det inte sker så många tecken och under idag

Med tanke på de bibliska referenserna till sådana händelser kan man fråga sig varför det inte sker så många tecken och under i Sverige och Finland idag. Från ett reformert cessationistiskt perspektiv skulle jag vilja ge följande tankar:

1. Historisk kontext: Tecken och under utfördes huvudsakligen under apostlarnas tid och i övergångsperioden mellan Gamla och Nya förbundet. Denna period var unik eftersom Guds rike och församlingen introducerades till världen. De tecken och under som förekom var ett bevis på apostlarnas auktoritet och Guds godkännande av deras budskap (Apg 14:3; 15:12; 2 Kor 12:12).
2. Vad Bibeln faktiskt lär: Bibeln talar om att dessa tecken och under inte skulle vara normgivande för hela den nyförbundsliga tidsåldern. Verser som Hebreerbrevet 2:3-4 talar i dåtid. Att under inte sker så mycket idag är både en väntad följd av Bibelns undervisning om detta och en bekräftelse på att den uppfattningen är korrekt. Vi ser också att Paulus instruerade Timoteus att använda vin för sina magproblem istället för att utföra ett mirakel (1 Timoteus 5:23). Detta var mot slutet av hans liv och hans lopp var fullbordat. Apostlarna hade fullgjort sin uppgift (Apg 1:8, Kol 1:6). Undren och tecknen hade slutat. Det normala är att råda sjuka att använda de läkemedel som man kan få fram genom det Gud redan lagt i skapelsen. Om de inte funkar kan vi ju be om helande. Cessationism är inte emot det och tror att Gud fortfarande kan hela och älskar att hjälpa de mest desperata.
3. Evangelisation och förkunnelse: Att fokusera på spektakulära tecken och under har alltför ofta distraherat kristna från det centrala budskapet om Evangeliet. I pingst/karismatiska kyrkor predikas sällan om Lagen, synd, dom, Guds vrede, helvetet, det är mycket otydligt hur Jesus straffades med Guds vrede för våra synder på korset och att det är nödvändigt att omvända sig, det är i princip obefintligt. Desto mer predikar man istället om att Gud vill hela ens sjukdomar och man försöker göra under för att få icke-troende att tro på Guds existens. Människor behöver bli frälsta av nåd genom tro på Kristus, inte genom att bevittna tecken och under. En oandlig/själisk människa låter sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda, så länge hon är andligt död. De vet redan att Gud finns och är sann, men älskar ju sin synd (Rom 1:18 ff). Frälsning är ett andligt mirakel i sig, där den döda syndaren blir pånyttfödd av Anden och Gud använder Evangeliets predikan för att föda människor på nytt.
4. Guds suveränitet: Det är Gud som bestämmer när och hur tecken och under sker. Vi kan inte manipulera eller kontrollera Guds suveräna handlande. Ibland kan Han använda tecken och under för att bekräfta sitt budskap, men det är inte alltid Hans vilja att göra det. Sjukdomar och uteblivet helande är också suveränt förordnade av Gud för vårt eget bästa (Rom 8:28).

Så, låt oss fokusera på förkunnelse av Evangeliet, tro på Guds suveränitet och förlita oss på att Hans Ord är tillräckligt för att övertyga människor om deras behov av frälsning i Kristus. Vi bör be om och söka väckelse i våra länder i vår tid, men inte med en primär fokus på spektakulära tecken och under, utan med fokus på att predika Kristus och Honom korsfäst.

Se även: Om tecken och under, Andens dop och nådegåvorna