Men när jag såg på allt som mina händer hade gjort och på den möda jag hade lagt ner, se, då var allt förgängligt och ett jagande efter vind. Det finns ingenting att vinna under solen.
(Predikaren 2:11 SFB)
Och världen förgår och dess begär
(1 Johannesbrevet 2:17)
Var och en som dricker av det här vattnet blir törstig igen.
(Joh 4:13 SFB)
Det finns ingen vanföreställning som förekommer mer eller är svårare att skilja från människors sinne än den tänkta kraften som denna värld har att ge stadigt gott eller substantiellt välbefinnande åt dess anhängare. Deras liv är en oupphörlig kamp för något objekt eller mål som ligger på ett avstånd från dem. De slåss på sin väg till en svår höjd av rikedom eller av anseende - eller springer med ivrig lystnad efter någon ställning av tänkt glädje eller tänkt vila - på denna sida av döden.
Och det är del av kristen visdom att märka kontrasten som finns mellan aktiviteten i att söka vägarna av mänsklig ambition och den totala fåfängan att utföra det; att se hur, i karriären av en rastlös och aspirerande människa, han jämt upplever att det är smaklöst, det som han lagt sina mest innerliga och hängivna krafter på när det varit avlägset!
Så när vi ser att människans liv i världen slösas bort förgäves och går ut i mörkret, kan vi säga om alla egensinniga människobarn: "Som en skugga vandrar en man omkring, han oroar sig till ingen nytta" Psalm 39:7
Men denna kritik mot detta slöseri av krafter och ansträngning, som den här världens anhängare utsätter sig för, gäller inte bara vad människan i allmänhet eftersträvar - den gäller ofta inte mindre för vad bekännande kristna eftersträvar!
Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont.
(Predikaren 12:13-14 SFB)
(Min översättning)
Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska
Relaterat: ||||
Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
söndag 12 augusti 2012
Detta är slutsatsen (Thomas Chalmers, 1826)
Åt Herrens namn ge äran och inte åt
Daniel Lundgren
kl.
07:00
Läs mer om:
Grace Gems,
livet,
Världen