Att bli förkastad, att någon inte tar emot Glädjebudet som vi förkunnar, är ju något som händer för det mesta och något som kan få oss att inte vilja förkunna alls "det är ju ändå ingen som lyssnar."
Predikan jag höll för några veckor sedan, nedan, utgår från Markusevangeliet 6:1-13 som består av två textstycken. Båda textstyckena, kan man säga, tillhör egentligen två olika avsnitt ur Markus. Men de har en del gemensamt då de berör förkunnandet av Glädjebudet, och ger oss några uppmuntringar om hur vi ska hantera förkastelse, när folk inte tar emot förkunnelsen.
Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
lördag 3 augusti 2013
Evangelisation och Förkastelse
Åt Herrens namn ge äran och inte åt
Daniel Lundgren
kl.
12:00
Läs mer om:
bibelstudium,
evangelisation,
förkunnelse,
omvändelse,
predikan