Igår var broder Josef och jag ute och evangeliserade och predikade i Brunnsparken i Göteborg. Det verkar som att rösten håller sämre nu när det är kallt ute och vi kunde bara predika en omgång var. Men man kanske tränar sig bättre allteftersom.
Folk tog emot traktater vi delade ut, en del stannade för att lyssna och skratta och gå iväg. De flesta gick bara förbi och verkade ignorera oss. Men innerst inne så hoppas och ber jag att deras hjärtan genomborrades av Guds Ord. Man vet inte vilken bakgrund de har och just när de går förbi kanske de får höra de rätta orden. Vi tror på en Gud som mäktigt ordnar allting och använder Sitt Ord för att kalla Sina utvalda från alla samhällsskikt, där de är i just sina situationer, där de går förbi på gatan och hör någon predika just vad de behöver höra just då.
Jag filmade när Josef predikade. Vad jag också ville få med var just hur det kan se ut ofta, folk går förbi, några som stannar, några som skrattar, några verkar smått intresserade. Men det är väldigt olika gång för gång, det har hänt ibland att jättemånga stannat.
Det mesta arbetet görs i bönekammaren.
