Han gick omkring och gjorde gott.
Apostlagärningarna 10:38
"Det stora målet för Kristus," enligt Richard Baxter, "var att rädda människor från deras synder - men Han älskade också att rädda dem från ders sorger." Hans hjärta blödde på grund av mänsklig olycka. Välvilja tog Honom från himlen; och välvilja följde Hans steg vart Han än gick på jorden. Den Gudomlige Filantropens resor kännetecknades av tårar av tacksamhet och andetag av tacksam kärlek. De hjälplösa, de blinda, de halta, de övergivna fröjdades i att höra Hans steg. Det kan verkligen sägas om Honom: Jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade. Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel. (Job 29:12-13 SFB)
Alla lidande hjärtan var Jesus-magneter. Det var inte mer ett privilegium än en glädje för Honom att förvandla tårar till leenden! Ett av de få nöjen som på jorden gladde anden i "Smärtornas man" var nöjet av att göra gott - lugna förtvivlan och lätta olyckan. Tillsammans med glädjen som änkan i Nain fick när hennes son återupplivats - fanns det glädje i bröstet på den Gudomlige Återupplivaren!
Han tog ofta en omväg för att vara vänlig. En resa missunnades inte om så ett värkande hjärta skulle lugnas (Mark 5:1; Joh 4:4, 5). Inte heller var Hans vänlighetshandlingar utsträckta genom andras ingripanden. De var alla personliga handlingar. Hans egen hand helade. Hans egen röst talade. Hans egna fotsteg dröjde på sorgens tröskel, eller på gränsen till graven. Ah! om furstarna i denna värld känt till den kärleksfulla ömhet och osjälviskhet som fanns i detta underbara hjärta - "hade de inte korsfäst Härlighetens Herre!"
Läsare! Vet du något om en så aktiv välvilja? Har du någonsin känt njutningen i att göra gott? Har du någonsin känt, att när du gör andra glada - så blir du själv också det? Vet du något om den stora lagen i din varelse, som uttalades av den Gudomlige Beskyddaren och Mönstret för Välgörenhet: "Det är saligare att ge än att få?"
Har Gud berikat dig med den här världens gods? Försök se dig själv som ett avskilt medel för att ge det till andra. Akta dig lika mycket för att samla som en snåljåp och vara självisk och slösaktig! Hur sorgligt är det inte med de vars lott Gud har fått så mycket att överflöda med tidsbundna gåvor, som gått i graven utan att bry sig om att förminska en droppe av människors olycka, eller göra en av världens myriader av värkande hjärtan gladare! Hur Jesu exempel ger en näsbränna åt de kalla och beräknande välgärningarna - de mikroskopiska allmosor som många ger även av Hans eget folk! "deras dryckesoffer är inte som Hans, från brädden av en överflödande bägare - utan från botten - från slatten!"
Du kanske inte har så mycket att ge. Ditt område och tillgångar kanske är lika mycket begränsade. Men kom ihåg att Gud är lika mycket förhärligad genom de struntsummor som ges från fattigdomens inkomster - som genom den enastående välgörenhet från välståndets famn. "Herren älskar en glad givare!"
Den ädlare delen av kristen välgörenhet är inte omfattande donationer eller frikostiga finansiella uppoffringar. "Han gick omkring och gjorde gott." Det barmhärtiga besöket - det vänliga ordet - medlidandets blick - koppen med kallvatten - den lilla oskrytsamma tjänsten - när man ger utan att tänka eller hoppas på att få något tillbaka - det vänliga "att tänka på de fattiga" - förutse deras behov - tänka på deras bekvämlighet - de här sakerna är vad Gud värderar och älskar! Det är "lån" till Honom själv - bifloder till "Hans nöjes flod." De kommer till sist att erkännas: "Jag försäkrar er: Allt vad ni gjorde för en av dessa mina minsta bröder - det har ni gjort för mig!"
(Min översättning)
Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska
