Bl a utifrån kapitel 1 vers 1-7
1Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv stammarna i förskingringen. 2 Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. 6 Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. 7 En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något av Herren, (Svenska Folkbibelns översättning, SFB)
I vers 1 identifierar Jakob Jesus som både Gud och Herre: θεοῦ και κυρίου Ἰησοῦ Χριστοῦ. [Theoú kai kyríou Iäsoú Christoú] Svårt att återge hur både θεοῦ och κυρίου hänger ihop med Jesus, med samma tydlighet i översättning till svenska men för att förstå ungefär kan det återges såhär: "Jakob, tjänare till Jesus, [=som är] Gud och Herre."
Men vill man bråka om hur det ska återges, så är det iallafall tydligt att Jakob identifierar Jesus som Herren. I vers 5 säger han att man ska be till Gud, som ger... sedan byter han i vers 7 till att säga att man kan få något av Herren. Han ser alltså Gud och Herren som utbytbara synonymer. När Gud ger, så får man av Herren. Samma sak. Och Herren var ju tydligt Jesus. Detta visar alltså att Jakob ansåg att Jesus är gudomlig.
Jakob skriver vidare i kapitel 2 vers 1, här gör jag en egen översättning då SFB:s är felaktig:
Mina bröder, ha inte vår Ärans Herre, Jesus Den Smordes, tro med partiskheter.
Också detta kanske lite svårt att översätta på ett bra låtande/begripligt sätt på svenska men det rör sig alltså om att grekiskan klarar av att både säga att Jesus Den Smorde är "vår Herre" och "Ärans Herre" samtidigt, då ordföljd inte är lika "viktigt" som i svenskan. Och engelskan. T ex English Standard Version (ESV) och King James Version (KJV) väljer därför att skriva Lord två gånger our Lord Jesus Christ, the Lord of glory.
Det är också en lösning. Men SFB har däremot helt oförklarligt översatt τῆς δόξης [täs dóxäs] som om att betyda att Jesus är "den förhärligade", δόξης är genitiv av det feminina substantivet δόξα "ära, härlighet" och inte en passiv form av verbet δοξάζω [doxázzo] "förhärliga", τῆς är genitiv av den feminina bestämda artikeln, som hör till det feminina ordet, och inte till Jesus (Jesus är ju inte en tjej, eller Hans namn är inte feminint) det ska alltså betyda "ärans Herre, Jesus", eller "härlighetens Herre, Jesus" och inte "Jesus, den förhärligade."
Mycket viktig skillnad att påpeka, även om inte SFB:s översättare förnekar Jesu gudom så är översättningen av denna vers mer än bara "olycklig." Ärans/Härlighetens Herre är en viktig gudomlig titel (se Psalm 24:7-10) som även Paulus använder om Jesus i 1 Kor 2:8. Denna gång tackar jag SFB för översättningen:
Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt - om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre.
(I grekiskan står det här för Härlighetens Herre τόν κύριον τῆς δόξης [ton kyrion täs dóxäs], ni känner säkert igen orden.)
Tur8infan tar upp fler exempel på att Jesus är Gud enligt Jakobs brev, inlägget är här.
|||
