Tuffa Frågor För Kristna? - #14

Fjortonde delen i den fortsatta "Tuffa Frågor För Kristna"-serien.
En serie där vi utmanas av ateisten azsuperman01 på youtube, och svarar.

Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. (1 Petr 3:15)

(Tidigare frågor: #1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13)



Det här är faktiskt samma fråga som EFK-"pastorn" Joachim Elsander ställde på sin blogg för en stund sen. Om det finns en "straffmyndighetsålder" och om barn, fastän de är syndare, kommer till Himlen innan de uppnått denna ålder, varför inte döda alla barn så de kommer till Himlen?

Själv tror jag på en "straffmyndighetsålder" och John MacArthur har visat på detta utifrån Bibeln (se här.) Kortfattat: Ett av Davids barn dog som spädbarn och David sörjde inte (2 Sam 12:19-23), ett annat (Absalom) dog som vuxen och David sörjde (2 Sam 19:1-5.)

Så, ja, med mänsklig logik, så skulle det vara vettigt att döda alla barn, själv komma till Helvetet, men det resulterar i att fler människor blir "räddade" och kommer till Himlen.

Vi ska dock inte följa vårt mänskliga förstånd utan lyda Guds bud (Ords 3:5,7). Ett av Hans bud är att vi inte ska mörda. När vi bryter mot Guds bud så syndar vi mot Honom. Så vad vi gör i så fall om vi skulle döda barnen så skulle vi bry oss mer om barnens välbefinnande än Guds. Även om barnen slipper undan Helvetet så syndar vi mot Gud - vilket alltid är värre! Gud hatar synden och den kostade Hans egen Son.

Vad man ska göra med barnen är att fostra och förmana dem i Herren (Ef 6:4) inskärpa Guds Ord i dem (5 Mos 6:6-7). Medan det finns hopp (Ords 19:18) - vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal. (Ords 22:6) - och uttryckligen hur man räddar dem från Dödsriket - Ords 23:13-14. (Dödsriket här är i hebreiskan Sheol, grekiskan Hades, som översatts till Helvetet i Folkbibelns Luk 16:23 - ett ämne för nån annan gång.)

Så det finns bibliska, gudagivna, ordentliga sätt här i hur vi kan förhindra att barnen kommer till Helvetet. En gedigen, gudfruktig, kärleksfull uppfostran. Att göra annat skulle vara slappt, slarvigt, kärlekslöst, upproriskt. (Och att bara be en frälsningsbön med barnen när man tror de är gamla nog, hjälper alltså inte. Frälsningsbön frälser ingen, förresten.)

I slutändan, är det Gud som är suverän över allt - död och liv, och vilka som blir frälsta... tog vi saken i våra egna händer så skulle vi ju leka Gud - och tro att Gud kan luras att ta folk till Himlen sådär.