Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

onsdagen den 29:e februari 2012

En motsvarighet till vad Spurgeon stod inför på sin tid...



Satan har inte ändrat mycket på sina trix. Charles Spurgeons på sin tid stod inför kritiker som förespråkade idén om att folk blir födda på nytt genom att de blir döpta. Vid år 1864 hade Spurgeon tryckt mer kopior av sin predikan där han fördömer "dops-pånyttfödelsen", än någon annan predikan.

Idag står vi inför de som förespråkar idén att man blir född på nytt genom att man tar ett eget beslut. Man brukar att ha frälsningsinbjudningar där människor bjuds in att ta sitt beslut för Jesus. "Besluts-pånyttfödelse." Man placerar människan, och inte Gud, längst fram i tåget med beslut-pånyttfödelse-frälsning. Inbjudningarna har många varianter men huvuddragen är ett ofullständigt evangelium, där det saknas omvändelse, dom, Guds suveränitet i frälsningen och vem Jesus verkligen är.

Det mirakulösa, själförvandlande gudomliga verket i pånyttfödelsen byts ut till att man upprepar en bön efter någon eller läser en traktat. Pånyttfödelsen framställs som en procedur som människan förrättar, istället för Gud - i stort sett som dopspånyttfödelsen försökte göra pånyttfödelsen till en människans handling på 1800-talet.