Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.
(Jakobsbrevet 2:15-17)
Jakob skrev ett brev för 2000 år sedan som bär hans namn. Där lär han oss bland annat denna sanning: om du säger dig tro något, men dina handlingar inte stämmer överens med vad du säger att du tror, så tror du egentligen inte på det.
Mark Kielar ger en enkel illustration. Han kan påstå att han tror att dricksvattnet i glaset han håller inte är förgiftat, men om han vägrar att dricka det så är hans påstående bara ett tomt påstående.
Jakob skrev sanningen att "tron utan gärningar är död." Han försökte att vakta församlingen mot ett fel som funnits ända till idag. Att man på något sätt bara behöver tro på Jesus och ändå inte ha något förändrat liv, men fortfarande komma till Himlen. Det fanns alltså redan på Jakobs tid några som gick runt och sa "Jag tror på Jesus, jag tror på frälsning av nåd genom tro." Men ändå hade de inte gärningarna i sina liv som skulle stämma överens med någon som verkligen tror på Jesus som deras Herre och Frälsare. Så Jakob ville låta dem, och oss, veta att en sådan tro är en falsk tro. Oduglig. Kan inte frälsa någon av oss. Det är bara hyckleri och tomma ord.
Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)