Jag fick chans redan igår att göra nya evangelistiska försök. Det var två gatupredikanter från Madrid på besök som inte kunde på fredag, tror jag. Vi var ganska många som delade ut traktat längs gatan, från olika kyrkor. Jag blev av med en del själv!
Och! Jag vågade faktiskt, med Guds kraft, gå fram till några för att försöka starta ett samtal. De såg intresserade ut av vad som pågick. Men inte så intresserade. Ingen ville fortsätta prata. Men det är framsteg! Äran går till Gud.
En annan intressant sak som hände var att jag sträckte ut ett traktat till en person som vid anblicken flög tillbaka en meter, antingen av den Helige Andes kraft, eller att han blev rädd, eller så skojade han.
Andra stannade. Två tjejer trodde inte på Gud och ville inte prata. En annan verkade intresserad när jag sa att det är goda nyheter, handlar om Gud och vad som händer när man dör. Hon verkade ha bråttom men gick glad iväg med traktatet som har adressen till godhetstestet.
"Vad är detta?" Frågar de ofta och med rätta. Detta gjorde också en medelåldersman som stannade.
Jag har svårt att svara på den frågan. "Det handlar om Herren Jesu Kristi försoningsverk," "Det är ett evangelietraktat," "Det är goda nyheter," "Det är om Gud," "Det handlar om vad som händer när man dör"...
"Vad tror du händer när man dör? Tror du på Gud?" Vill jag minnas att jag svarade. Hur det än var kom jag in på "Skulle du se dig som en god människa?"
"Ja."
"Hur många gånger har du ljugit?"
"Säkert några gånger."
"Vad kallar man en som ljuger? Jag har också ljugit så jag säger inte att jag är bättre än dig. Men vad kallar man sådana som oss?" :)
"Lögnare då..."
"Har du stulit något nån gång?"
"Jadå"
"Vad kallar man en som stjäl saker?"
"Ja, öh, höhö..."
"Jesus sa att den som ser med begär på en kvinna har begått äktenskapsbrott i sitt hjärta. Har du gjort det nån gång?"
"Jadå! [missbruk av Guds namn] en del! Men i så fall måste vi gå runt ute med ögonbindel eller bli som muslimerna med burka på kvinnorna och grejer så det där köper jag inte riktigt."
"Nejdå, det är bara att inte låta blicken gå för lågt!" Om du som läser inte tror mig så funkar det faktiskt. Men man behöver vara född på nytt med ny längtan efter det heliga livet med rena tankar! "Sedan ska vi inte straffa kvinnorna för vad vi gör. Det är vårt fel hur vi tittar."
"Jag tror inte det är så farligt ändå..."
"Är du gift?"
"Jag har varit det."
"Hur skulle du tänka om någon tittade på din fru med begär?"
"Tja, om hon inte hade något emot det så skulle jag väl vara stolt."
Gud gillar inte det iallafall. Man måste komma ihåg att synd mot människor även är mot deras Skapare Gud. Minns inte om jag sa det till honom nu eller ej, men sa det senare.
"Har du missbrukat Guds namn?"
"Ja, jag gjorde det nyss precis!"
"Jo, jag tyckte jag hörde det!"
Sedan kom olika invändningar, som vanligt. Jag styrde tillbaka konversationen till vad jag ville säga. Det är en smärtsam process, men det leder fram till gott. Det kan se mycket argare ut i skrift än vad det var i verkligheten. Vi hade inga hårda eller arga känslor mot varandra alls utan hade en trevlig och glad ton, han berättade till och med ett skämt. Man måste visa en människa genom Lagen att hon står skyldig inför Gud, så att hon förstår varför Jesus behövde komma och bli dödad för våra synder. Evangeliet blir ännu mer tydligt och ännu mer Evangelium.
"Så, var tror du du skulle hamna, om Gud dömde dig efter att du dör?"
"Jag tror att han släpper in mig i sitt rike, jag syndar ibland, men försöker att göra bra saker och om man dör med ett leende bland gråtande vänner så..."
"Men Gud är perfekt rättvis. Han kan inte låta skyldiga brottslingar gå fria."
"Men då skulle han väl bli ganska ensam där uppe då."
"Ja, det stämmer. Alla förtjänar att komma till Helvetet. Gud är rättvis. Men Han vill samtidigt inte att vi ska till Helvetet. Vet du vad Han gjorde så vi kan bli räddade?"
Det gick upp ett ljus. De flesta har detta i bakhuvudet men förstår det inte förrän de ser det i perspektiv. "Ja, det vet jag. Han sände sin son att dö för oss...!"
"Precis, så det betyder att man kan bli lagligen frikänd. Gud kan fortfarande vara rättvis och samtidigt låta oss skyldiga brottslingar gå fria. Vi bröt Guds Lag, men Jesus betalade vår böter. Vi kan komma till Himlen. Det är så Gud visar sin stora godhet mot oss, sin Nåd. Att vi får något vi inte förtjänar, när vi egentligen förtjänar raka motsatsen."
Det är en del utelämnat, minnet sviker, jag kan inte skriva exakt och allt är inte relevant. Det kom en del invändningar. Jag förklarade också omvändelsen, pånyttfödelsen och helgelse någonstans mellan dem. Man blir aldrig perfekt, men har en helt ny attityd mot synd. Man vänder sig bort ifrån synden och lägger all sin förtröstan på Jesus, att Han har betalat priset och inte vi själva. Allt är ett verk av Gud och inte våra prestationer.
"Hur är det med islam då..."
"Skillnaden mellan religion och vad Jesus gjorde är att andra religioner är vad vi ska prestera. Försöka muta domaren med goda gärningar för att komma till Himlen." Gud är inte en korrupt domare. "I islam t.ex. måste man ju följa de fem grundpelarna för att muta sig in i Himlen, och det är inte säkert, man är inte säker på det ändå. Men i Jesus har man 100% säkerhet. Det är en gratis gåva ifrån Gud."
"Fast jag tror nog det räcker bara man är vänlig, visst, man syndar ibland, men har vänner som sörjer när man dör."
"Det är ju det det inte gör! Tänk att du står inför en domstol, skyldig till flera allvarliga brott, och du säger till domaren: ja visst har jag gjort detta, men jag har vänner som jag är vänlig mot osv. domaren kommer säga, du är ändå skyldig och måste straffas för vad du gjort."
"Men jordiska domstolar är ju inte så bra heller..."
"Guds domstol är perfekt. Han är helt rättvis och fullkomlig, Han ser allt vi gjort och har makt att skipa fullkomlig rättvisa."
Det kom som sagt mycket andra invändningar. Evolutionen (fast han trodde ändå på Gud), Da Vinci-koden (som är inget annat än en roman), varför så dåliga saker händer mot människor (men han höll nog slutligen med här om att Gud är god så länge Han håller oss utanför Helvetet fastän vi redan förtjänar att vara där.)
En viktig sak att säga om detta är att man får märka invändningarna; är de relevanta. Är de verkliga ursäkter för att inte omvända sig? Vid en punkt någonstans i virrvarret sa jag detta till honom. Han höll med. Han sa att han inte ångrar exakt allt dåligt han gjort.
Vi tog så småningom farväl. Inga hårda känslor under samtalet alls även om det kan se ut så i skrift, som sagt.
"Fundera på vad vi talat om!"
"Ja, jag tycker sånt här är intressant så jag brukar fundera mycket på sånt här!"
"Ha det så bra, Gud välsigne dig!"
Han ville inte omvända sig där, hade invändningar, men ett frö har noggrannt planterats, inte av min egen styrka utan Guds, ära till Honom. Och Gud ger vatten genom någon annan om det är Hans vilja. Det är Gud som ger växten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar