Igår var jag på gatan och delade ut traktat igen. Dt var ingen som stannade och ville prata så mycket. Jag fick också testa mina nya traktat och de verkade fungera ganska bra. En del gav oss tummen upp. Men en person som gillar Marilyn Manson slängde den på marken. En kommunist (han gick med ett gäng där en bar på röd flagga, det var ju första maj) räckte ut tungan åt mig. Han kanske tycker att det är folkets opium. Men det är inte min världsåskådning som dödat över 200 miljoner människor de senaste hundra åren. I Kina dödar kommunisterna kristna, men här i Sverige får de nöja sig med andra gester. Än så länge. Gud välsigne honom.
I brist på mer att skriva så kan vi väl titta på lite videoklipp om hur man ska och inte ska gatuevangelisera:
Såhär gör man inte:
Såhär gör man:
Såhär gör man inte:
Såhär gör man:
Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
lördag 2 maj 2009
Gatuevangelisation, hur?
Åt Herrens namn ge äran och inte åt
Daniel Lundgren
kl.
15:58
Läs mer om:
evangelisation,
förföljelse,
kommunism,
Ray Comfort,
traktater
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar