En vanlig lektion blev en vadå?

Igår hade Dagen den stora rubriken En vanlig lektion blev en väckelse. Ett helt uppslag i tidningen ägnades åt vad som pågår över hela världen. Ja, detta är tydligen en världsvid väckelse som började som en vanlig lektion på universitetet i Kansas City i USA.

Nu vill inte jag vara negativ och pessimistisk mot allt. Jag vill se väckelse. Jag vill att den trend, om att de flesta av de 150 000 människor som i genomsnitt dör per dag hamnar i Helvetet, vänds, med hela mitt hjärta! Jag ber om väckelse. Jag tränar mig och praktiserar i att evangelisera och vittna bibeltroget, och förlitar mig helt på Herren. Men efter vad man kallat "väckelse" under det senaste år...hundradet (typ...?) borde man inte vara lite mer försiktig med att klistra denna etikett på vad som helst? Man kan ju bli besviken igen... en av rörelsens förgrundsfigurer, Mike Bickle, har tidigare mötts av kritik. Heter det ju i artikeln. Lite av mötet beskrivs:

Flera ungdomar vittnar om befrielse från självförakt och depression.

Nu kan jag kanske uppfattas elak att ta upp denna detalj, så jag måste ju ändå säga att, jag inte är emot att de befrias från självförakt och depression, men det är ju viktigast att vi blir frälsta (befriade) ifrån synd. Och att vi faktiskt är onda och värda förakt men istället har Gud gett oss kärlek, Sin enfödde Son! Det är nåd!

Över hela lokalen hörs rop och högljudda skratt men det är även många som
gråter, skakar eller faller under Guds kraft.

Kom igen. Guds kraft? Kan man bara säga så? Efter allt vi vet, om hypnos, massuggestion? Visst faller folk under Guds kraft i Bibeln. Människor kan även gråta över sorg över synd, och skratta och gråta av glädjen över frälsningen. Detta framgår inte utan verkar ihopbuntas med "Guds kraft." Det man anser vara en sorts andlig nådegåva, skratta i anden eller vad de kallar det, är inte bibliskt. Som jag uppfattat kallar man det förnyelse, att man för varje väckelse genom historien gått in i nya uppenbarelser och manifestationer - helt obibliskt. Som sagt kan man skratta av glädje och det är helt rätt, men det där skrattet "i anden" låter mer som att man skrattar åt något roligt eller rent av elakt skratt.

Sedan gick jag in för att se om man kunde se nån gudstjänst på hemsidan, hur det såg ut. De hade ett bönemöte. Men det var också manipulerande musik i bakgrunden (piskar upp stämningen och folks känslor så de tror att de känner Guds närvaro) och tjusig belysning. En väldigt fin show.
Nej, ge mig en gammal smutsig container som församlingslokal där man kan gå in och be till Herren eller en jordkällare med smutsigt golv där jag kan ligga på mitt ansikte i ödmjukhet inför min Gud. Vi behöver inte häftig musik, häftig scen, häftig show. Jag vill bara ha HERREN! Det är väckelse. Mer:

På IHOP:s "Children's Equipping Center" tränas barn i det profetiska samt
helande/förbönstjänst.

Är det här inte nådegåvor längre menar de? Är profetia och helande förmågor man kan träna upp?

Som sagt vill jag inte vara negativ och pessimistisk. Jag kan ha helt fel och vara helt överkritiskt. Men, kan man klandra en, efter, som sagt, de senaste s.k. väckelserna och charlatanerna, som kan göra exakt detta, få folk att ramla och grejer, med hjälp av masshypnos? Och medan andra säger "var försiktig att kritisera"och vill skuldbelägga en och stämpla en för hädare, bara för man ifrågasätter (riktig sektmentalitet) så vill jag säga "var försiktig med att kalla vad som helst för väckelse." Och Bibeln säger till oss att pröva andarna. Vi ska inte vänta tills det blir för sent och vi blir emotionellt fästa vid det, och sedan när det visar sig vara fel, väldigt svårt att vilja förlika sig med det. Vi har människor som lever i förnekelse i detta nu. De kan inte fatta att de blivit lurade av "väckelserna" och charlatanerna utan t o m går så långt att säga att Djävulen kom och slog Gud på flykten! Nej, låt er inte förledas så lätt.

Annan artikel i Dagen om'et:
"Det krävs att ledarskapet leder rätt"