John Piper svarar på den väldigt viktiga frågan Bör man bygga starka relationer med grannar och sedan dela Evangeliet, eller vittna för dem direkt?
Jag har funderat på saken med en del. Inte bara med grannar utan med andra. Man måste vara tidig med att iallafall överhuvudtaget säga att man är kristen. Kan man ha en stark relation med någon utan att de vet att man är kristen? Jag vet, att tar det för lång tid så blir det bara jobbigare och jobbigare. Men är man tidig med det så blir det inte så jobbigt. Och när man väl sagt att man är kristen och är igång kan man ju fråga dem "Tror du på Gud?" - "Vad tror du händer när man dör?" osv osv. Jag fick ett av de sällsynta tillfällena att sitta ned med en i "klassen" en gång och vi pratade lite om olika saker. Då gjorde jag detta. Jag fick ännu ett av de sällsynta tillfällena att säga att jag är kristen och frågade honom om han själv trodde på Gud och vad han tror händer när man dör. Det föll ganska naturligt, kanske eftersom han såg sig som kristen, det hade jag heller aldrig vetat annars. Men, ja, det är mycket svårare än med främlingar på gatan som man aldrig kommer träffa annars och jag vågade aldrig komma till resten innan det var för sent... :/
Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)
torsdag 6 maj 2010
John Piper - När bör man dela Evangeliet med sin granne?
Åt Herrens namn ge äran och inte åt
Daniel Lundgren
kl.
10:43
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar