Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

söndag 18 juli 2010

Vem är detta förbluffande spektakel av elände och pina? (Samuel Davies, 1723–1761)

Kristus dog i ogudaktigas ställe! (Romarbrevet 5:6)

I Kristi kors yttrar sig Guds hat för synden i det mest bländande ljus! Syndens ondska avslöjas i de mest förfärliga färger! Nu visar det sig, att sådant är det gudomliga hatet mot all synd, att Gud på inga sätt kan förlåta synden, utan något straff; och att all den eviga välvilja som finns i Hans väsen gentemot Hans skapelse inte kan få Honom att förlåta den minsta synd - utan någon tillräcklig ersättning.

Nej, nu visar det sig, när en så elakartad och avskyvärd sak tillräknas Hans älskade Son, Hans jämlike, Hans älskling, Hans favorit - att inte ens Han skulle komma undan ostraffad - utan blev till ett monument för hämndlysten rättvisa, inför alla världar!

Vad kan avslöja syndens ondska bättre - än Kristi kors? Synden är en så oacceptabelt ond och avskyvärd sak, att inte ens en Gud av evig barmhärtighet och nåd - kan låta det minsta fall av den gå ostraffat!

Det var inte en liten sak som kunde beväpna Guds rättvisa mot Hans kärleks Son. Även om Han var fullkomligt oskyldig i Sig själv - skonade Gud inte ens Sin egen Son - när Han gjordes till synd för oss - utan överlämnade Honom åt döden - den skamliga, plågsamma och förbannade korsdöden!

Gå, ni dårar, som skojar om synden! Gå och lär er dess ondska och oförtjänst - vid Jesu kors!

VEM är det som hänger där och vrider sig i dödens kval - med Sina händer och fötter genomborrade av spikar, Sin sida med ett spjut, med Sitt ansikte slaget gult och blått, och dränkt med tårar och blod, med Sitt hjärta som smälter som vax, med hela Sin kropp plågad och ur led; övergiven av Sina vänner, och till och med av Sin Fader; frestad av djävlar, och förolämpad av människor? Vem är detta förbluffande spektakel av elände och pina? Det är Jesus, Guds eviga Ord; Hans Utvalde, Hans Son, den Älskade, i vilken Hans själ har Sin glädje!

Och VAD har Han gjort? Han gjorde inget ont; Han kände ingen synd - utan var helig, harmlös, obefläckad och avskild från syndare. Och VARFÖR då, alla dessa fasansfulla lidanden från himmel, jord och helvete? Jo, Han stod endast i syndares rätta ställe; Han fick bara deras synd tillräknad sig. Och du ser vad Han fått för det! Du ser hur lågt det har tagit Honom! Vilken otäck ondska det måste vara - som har så stora konsekvenser, till och med på himlens Älskling!

Åh! vilken ännu mer fasansfull förödelse SYNDEN hade orsakat, om den skulle straffas för syndaren själv i hans egen person! Säkerligen kan inte alla de olika olyckor som drabbat vår skyldiga värld genom alla tider, eller ens alla helvetets straff - så högljutt vittna om syndens fruktansvärda förtjänst och ondska - som Kristi kors!

Syndens oändliga ondska, och Guds hat för den, visar sig ingen annanstans i ett så bländande och fasansfullt ljus - som i Kristi kors! Låt en vettig varelse bara ta en enda allvarlig titt på det korset, och säkerligen måste hon hädanefter skälva vid tanken på den minsta synd!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar