Vore det inte bättre för dig att vara en katt eller hund? (Samuel Davies, 1723–1761)

"Ni vill inte komma till mig för att få liv!" Johannes 5:40. Ändå tror du att det inte är ett brott att du inte kommer till Jesus. Är detta ett konsekvent resonemang? Är det inte likadant om en rebell skulle tro att han kan ursäkta sig genom att säga: "Jag har ett så inbitet hat till min kung--att jag inte kan älska honom!" Eller som om en rånare skulle säga till sitt försvar: "Jag har en sån motvilja att vara hederlig--att jag omöjligt kan hjälpa att jag stjäl!" Skulle inte detta göra brottet värre, istället för att ursäkta det! Är den odödliga styrkan i ditt hat mot Kristus ett försvar för den? Är du mer ursäktlig genom hur mycket mer du hatar Honom?

Syndare, ge upp detta dåraktiga resonemang, för frågan är för viktig att slarva med! I korthet, vilka vädjanden och ursäkter du än gör, kommer du till slut finna att din undergång helt är på grund av dina egna perversa begär och val! Du VILL helt enkelt inte komma till Kristus för att få liv, och därför måste du gå under utan det. Denna reflektion kommer för alltid att plåga dig, att ni med vilje förstört er själva, och var skyldiga till det mest onaturliga självmord! Till er vill jag därför passande rikta denna förebråelse:

"Varför vill ni dö? Varför vill ni? Varför förstör ni er själva så frivilligt? Varför vill ni dö? Varför vill ni utan orsak för evigt gå under genom ert eget handlande? Vad kan vara större idioti än detta!"

I detta ljus avslöjas ofta syndarnas uppförande i de heliga skrifterna: "En oxe känner sin ägare," säger Jesaja, "en åsna sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår ingenting!" Jesaja 1:3. "Alla viker av i egen riktning," säger Jeremia, "likt hästar som störtar sig ut i striden! Till och med storken under himlen vet sin bestämda tid, och turturduvan, svalan och tranan passar tiden när de skall komma tillbaka. Men mitt folk," (vilka är dummare än dessa vildar!) "känner inte HERRENS domslut." Jeremia 8:6-7.

Att vägra erbjudandet av evig frälsning, när de framlagts på de mest rimliga villkor, är att rusa in i helvetet, hellre än att bli frälst av Jesu Kristi vänliga händer! Det är att lida den mest fasansfulla avrättning, hellre än att ta emot Kristi fria benådning! Det är att förkasta all himlens salighet, när den lagts fram fritt av Kristus! Det är att välja syndens nöjen för en tid, hellre än en evighet i den mest exalterade glädje!

Är det så en förnuftig varelse uppför sig? Nej! Visa mig den vilden, om du kan, som skulle handla så dumt angående saker som hon ändå förstår sig på. Vore det inte bättre för dig att vara en katt eller hund - än den råa människa som är kapabel till så mycket dumhet?

En odödlig själ förlorad! Förlorad för alltid! Förlorad genom sin egen envishet! Förlorad mitt bland frälsningsmedlen! Hur tragiskt är inte detta! Gud vanärad! Jesus förkastad! Hans kärlek avvisad! Hans blod förtrampat! Hans Ande bedrövad! Hur jämmerligt är inte detta!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska