Evangelisation 30 okt

Man kan säga att evangelisationen började redan innan jag åkte iväg. Min mormor var här och hade hört rykten om att jag skrev på internet, så jag visade min blogg, inlägget om Jehovas vittnen. Hon tyckte det var väl bra men att jag kanske var lite hård. Men jag sa att jag måste vara tydlig eftersom jag inte vill att de ska hamna på fel ställe när de dör. "Det tror inte jag att jag gör heller," beklagade hon. Bingo!
"Vi kan ju se efter..." jag tog henne igenom godhetstestet. Tyvärr hann vi bara med de dåliga nyheterna, sedan skulle vi äta, och sedan skulle jag iväg. Eftersom jag vet hur det gick förra gången vid matbordet när jag delade Lagen och de goda nyheterna och omvändelse, inför min syster: Mor och far höll tyvärr inte riktigt med mitt tillvägagångssätt, så det gick inte bra. Så jag valde att inte dela evangeliet och tala om omvändelse med mormor denna gång vid matbordet. Hoppas att få göra det någon annan gång!

Inne i stan, då, så delade vi ut lite traktat och så stannade tre killar, yngre än mig, som jag tror var muslimer. Det var ungefär som förra gången, vi delade Evangeliet och sa att goda gärningar och onda gärningar inte vägs i en domstol.

Till sist hade vi ett mycket långt (över en timme) samtal som inte ledde någonstans. Han var en ateist, ett år äldre än mig, och det gick ungefär som de oräkneliga samtal jag haft över nätet med ateister tidigare. Så det var intressant att se om det var likadant IRL. Det var ingen röd tråd, han hoppade från ämne, när vi svarade på det, till ett nytt ämne, 1000 invändningar, som sagt, precis som man tidigare stött på på nätet. Man var tvungen att tänka snabbt och tillämpa apologetik, argumentera, ur minnet så gott jag kunde. Kunde inte sitta i lugn och ro framför datorn och tänka och skriva. Det var väl skillnaden.
För att illustrera, ska jag försöka minnas en del av samtalet och lägga upp såhär:
Vi pratade om synd, jag sa något om Adam, typ arvssynden eller nåt...
Han: så du tror på Adam och Eva? Och de fick två barn? Och vem dödade vem?
Jag: Vad har det med saken att göra?
Han: Vem dödade vem?
Jag: Kain dödade Abel.
Han: Och sen hade de incest för han fick föröka sig med sin syster.
Vi hann inte svara (än mindre ge ett såhär uttömmande svar) för han började igen:
Han: Noa och hans söner hade också incest, de hade sex med honom när han sov.
Jag: Nej, det var Lot som blev våldtagen av sina döttrar i sömnen.
Han: Titta det står ju helt konstiga saker i Bibeln!
Jag: Ja, det står om folk som syndar i Bibeln, Bibeln beskriver verkligheten och allt alla karaktärer gör i Bibeln är inte alls menat som något vi ska följa...
Så, här hade vi tappat tråden, huvudsaken av det jag skulle säga försvann, jag svarade på allt han sa, han hade inget mer att säga om det, och sen var han fri att välja ett nytt ämne utan att jag fått säga det jag ville säga.

Han fick förstås höra Evangeliet, vilket är vad som räknas, det är det som är Guds kraft till frälsning och inte våra argument.

Till slut sa min kamrat att vi kommer nog inte längre än såhär, så vi sa hejdå. Inga hårda känslor iallafall, han tyckte det var intressant att diskutera om. Jag gav honom min mailadress om han skulle vilja fortsätta prata. Men han tyckte nog det jag sa var helt vrickat. Vi får se om han mailar...