Ateism är ofta förknippat med en förnekelse av allt övernaturligt och en tro på enbart naturliga processer och vetenskapliga förklaringar. Men på senare tid har det blivit allt vanligare att ateister utforskar idén om utomjordiskt intelligent liv och deras potentiella gudomliga egenskaper.
Som kristen kan det vara intressant att reflektera över detta fenomen och se hur det speglar vår egen syn på tro och religion. Vi borde inte bli så förvånade av det, egentligen – Bibeln säger oss och har alltid sagt oss att alla människor är avgudadyrkare innerst inne. Det måste inkludera ateister.
Ateister och det övernaturliga
Traditionellt sett har ateism förknippats med en stark skepticism mot allt övernaturligt och en betoning på vetenskap och rationell förklaring. Men det verkar som att en del ateister börjar inse att det finns fenomen som inte kan förklaras enbart med naturliga processer. Istället för att acceptera en traditionell religiös gud, vänder de sig mot möjligheten av intelligent liv i rymden.
Utomjordingar och deras gudomlighet
 |
Exempel: Arthur C. Clarke och Nikolai Kardashev
Arthur C. Clarke, en framstående brittisk författare och vetenskapsman, har uttryckt tanken att "En teknologi som är tillräckligt avancerad kommer inte kunna särskiljas från magi." Detta citat får oss att fundera över gränsen mellan teknologi och magi. När teknologin når en sådan nivå av komplexitet och funktionalitet, blir det svårt att skilja den från magi
Kardashevskalan, som är uppkallad efter den ryska astrofysikern Nikolai Kardashev, är ett begrepp som används för att mäta en civilisations teknologiska och energimässiga utvecklingsnivå. Skalan presenterar tre olika typer av civilisationer baserat på deras förmåga att utnyttja energi:
Typ I: En civilisation som kan utnyttja och kontrollera hela energin på sin hemplanet. De kan behärska teknologier som solenergi, geotermisk energi och andra förnybara energikällor på en global skala. På detta stadium kan de potentiellt hantera klimatförändringar och andra utmaningar på planetnivå.
Typ II: En civilisation som kan utnyttja och kontrollera energin från sin stjärna. De kan till exempel bygga megastrukturer som omsluter stjärnor för att samla in och utnyttja all energi som avges. Detta skulle ge dem en oerhörd mängd energi att driva sina samhällen och teknologier på en skala som överstiger jordens kapacitet.
Typ III: En civilisation som kan utnyttja och kontrollera energin från hela sin galax. De kan utnyttja energikällor som supermassiva svarta hål, stjärnexplosioner och andra kosmiska fenomen för att generera och använda enorma mängder energi. Deras teknologiska kapacitet skulle vara av en sådan magnitud att de skulle vara svåra att förstå eller förklara för oss som en jordbaserad civilisation.
Ateister kan därför exempelvis teoretisera kring avancerade utomjordingar som når en nivå på Kardashevskalan där deras teknologi är så avancerad och obegränsad att det helt enkelt inte kan särskiljas från "magi" eller övernaturliga krafter. Det är ett fåfängt försök att förskjuta gränserna för vad som kan betraktas som rationella förklaringar, där man målar upp storslagna fantasiscenarion som egentligen inte bär någon meningsfull distinktion från andra religiösa myter.
Aliens of the gaps
Det intressanta är att ateisternas förklaringar har börjat likna de anklagelser de tidigare riktade mot gudstroende. De har fallit i samma fälla som de kritiserade genom att använda "Aliens of the gaps" som en förklaring för det som inte kan förklaras av vetenskapen. Där gudstroende tidigare använde "Gud gjorde det" för att fylla kunskapsluckor, använder ateisterna idén om allsmäktiga utomjordingar för att fylla samma luckor.
Som kristen finner jag det fascinerande att betrakta de olika sätt människor ser på världen och deras unika trosperspektiv. Även om jag personligen inte delar den tro som vissa ateister har på utomjordingar som gudomliga varelser, så finner jag det intressant att lyssna på deras synsätt och försöka förstå vad som driver dem att omfamna sådana idéer. Återigen har Bibeln alltid haft det klara svaret på denna fråga för dem som är villiga att lyssna: Människans fallna natur vägrar underordna sig
Gud och Hans Lag och vänder sig alltid till andra gudar skapade i deras egna
fantasi, hur irrationella dessa fantasier än är. Ateister är inte ett undantag från mänskligheten i Romarbrevet 1:18 ff.
Ateismens möte med utomjordingar och deras attribut av gudomlighet ger upphov till en fascinerande teistisk paradox. Det är ett exempel på hur människor, även ateister, har en inneboende benägenhet att söka något större än sig själva. Denna strävan kan ta olika former, och i fallet med ateisterna som tror på utomjordingar, tar den formen av att skapa egna gudomligheter.
Diskussionen är öppen, och jag ser fram emot att höra era egna intressanta perspektiv på ämnet. Låt oss fortsätta diskussionen i kommentarerna!
