När "granskningen" blir förföljelse: Dagen och deras angrepp på församlingsdisciplin

Dagens artiklar om Göteborgs 8:e Baptistförsamling är ännu ett bevis på hur denna blaska har avfallit från trohet mot Guds ord. Tidningen som en gång utgav sig för att vara en kristen röst i samhället, har numera i allt större utsträckning blivit en megafon för den liberala, vänstervridna och i praktiken antikristna agenda som genomsyrar svensk media. När man får presstöd från staten är det klart att man inte får eller vågar granska makthavare och politiska institutioner — nej, man ger sig på små församlingar som med allvar försöker leva ut en biblisk tro i vår mörka tid. Det är inte journalistik. Det är förföljelse.

I synnerhet är det församlingsdisciplinen som ifrågasätts. Den framställs som något suspekt, något främmande — kanske till och med farligt, med hjälp av nidbilder från forna dagar (d.v.s. straw man-argument, som visar att de inte vill eller kan argumentera bibliskt). Församlingsdisciplin är inte en kuriositet från det förgångna. Det är en biblisk och nödvändig del av församlingens liv. Den är ett uttryck för Guds helighet, för kärlek till den fallna människan, och för det evangelium som kallar till omvändelse och tro. Synden är allvarlig – så allvarlig att Jesus behövde dö och ta dess straff i syndares ställe. Församlingsdisciplin visar detta allvar och upphöjer således Evangeliet.

Jesus själv lär att vi ska vinna vår broder om han syndar mot oss (Matt 18:15–17), och Paulus befallde, i mycket stränga ordalag, församlingen i Korint att utesluta den som levde i uppenbar synd (1 Kor 5). Det är inget maktmissbruk att följa dessa texter — det är lydnad. Den som frivilligt ansluter sig till en kristen församling, accepterar också de villkor som hör till lärjungaskapet. Det inkluderar ömsesidigt ansvar, förmaning och ibland också korrigering. Det är inte för att fördöma, utan för att vinna. Det är inte för att skada, utan för att hela. Församlingsdisciplin är inte ett uttryck för mänsklig makt — det är ett uttryck för Guds godhet.

Jag tror mig dessutom känna till en av de personer som de anspelar på. Den individen har tidigare blivit utesluten från flera församlingar, däribland en jag själv varit medlem i. Den gemensamma nämnaren är inte att alla dessa församlingar gjort fel. Den gemensamma nämnaren är personen själv — en man som konsekvent försökt manipulera, kontrollera och skrämma församlingar till att böja sig för honom. Jag vet vad han är kapabel till. Och jag vet att hans karaktär alltid, förr eller senare, avslöjar sig. Det är inte förvånande att en sekulär eller kompromissande tidning som Dagen nu låter hans version dominera — men det är djupt tragiskt.

Och låt oss vara tydliga: församlingar som vägrar att respektera andra församlingars församlingsdisciplin är inte församlingar i biblisk mening. De är klubbar för religiös självbekräftelse. En kristen församling är ett heligt folk, kallat att vara avskilt från världen, i lydnad mot sin Herre. Inte heller är en tidning som Dagen kristen när den inte respekterar andra församlingars disciplin. Den sätter sig istället som en påve för att döma över Kristi församlingar.

Jag har själv inte varit i Göteborgs 8:e Baptistförsamling, men jag känner eller är bekant med människor som är, eller har varit, mer eller mindre inblandade. Jag har förtroende för deras teologi, deras kärlek till Skriften och deras vilja att stå fasta i en tid då så många vacklar. Att Dagen väljer att rikta sitt gevär mot just en sådan församling säger mer om Dagen än om Göteborgs 8:e.

Vad gäller den församling jag själv är med i: vi hindrar ingen från att lämna. Var och en är fri att gå — men om man lämnar under pågående disciplinär process, eller väljer att inte omvända sig när man tillrättavisas, då är det inte bara ett val att "gå vidare". Det är ett uttryck för olydnad. Det är en självförvållad uteslutning. Ofta sker sådanas utträde med buller och bång, för att försöka splittra och förstöra. De är lika Ganondorf, som i sina sista dödsryckningar försöker rasera hela slottet. Han vet att hans tid är ute, men i ett sista utbrott av raseri vill han förstöra allt omkring sig. Och till slut framträder den sanna vildsvinsnaturen — än mer förvriden, än mer destruktiv. På liknande sätt försöker vissa, som lämnar i uppror, ta så mycket som möjligt med sig i fallet: relationer, tillit, frid. Men deras andliga förvandling vittnar inte om liv, utan om ett fördärv de själva valt. Och för församlingens skull måste detta addresseras offentligt. Det handlar om vittnesbördet. Det handlar om helgelsen. Det handlar om Kristi kropp.

Men Dagens drev mot Göteborgs 8:e gör mig inte bestört. Tvärtom — det uppmuntrar mig. Det vittnar om att det faktiskt finns församlingar i Sverige som står fasta, trots motstånd och förföljelse. Det bekräftar att de fortfarande är ett ljus i mörkret. Samtidigt dras ridån bort, och Dagens rätta ansikte blir synligt för fler. Illusionerna kring tidningen faller. Den som tidigare velat se dem som en pålitlig kristen röst får nu en anledning att tänka om.

Vi bör inte bli förvånade. Aposteln Paulus skriver att alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus kommer att bli förföljda (2 Tim 3:12). Nu har även Dagen ställt sig i ledet bland dem som förföljer.

Men vi fruktar inte. Vi står fasta. Och vi fortsätter att kalla människor till omvändelse, tro och helgelse — inte i världens ögon, men inför den levande Gud som ser och dömer rättfärdigt.

Pastorer gripna i Finland för hållande av gudstjänst

 

Två pastorer greps i Esbo, Finland i söndags för att de höll en "religiös sammankomst", uppger Yle. Till skillnad från vad artikeln låter påskina hade församlingen all laglig rätt och tillstånd att hålla gudstjänsten, vilket polisen struntade i.

Pastor Miska Wilhelmsson som känner församlingen och pastorerna - han var där för bara några veckor sedan och predikade - berättar mer (på engelska).

Händelsen filmades och har även fått engelska undertexter:

Favoritcitat ur det tyska ställningstagandet om corona-restriktioner

I förra inlägget skrev jag om och länkade till ett ställningstagande från våra reformerta bröder i tyskland, pastorerna Tobias Riemenschneider och Peter Schild i Evangelisch-Reformierten Baptistengemeinde Frankfurt. Här är de bästa citaten på svenska, översatt med hjälp av Google Translate och korrigerad.

"Det är församlingens heliga plikt att påpeka statens fel, avslöja makthavarnas synd och kalla dem till omvändelse från sina onda gärningar. Vissa statliga corona-krav för kyrkor bryter mot Guds bud och kränker många kristnas samveten, genom att staten felaktigt inkräktar på Kristi herravälde över församlingen. Alla kristna är därför uppmanade att lyda Gud mer än människor och att motstå orättvisa på ett gudaktigt sätt, även om detta kan leda till statens förföljelse."

"undertecknarna inser inte församlingens heliga plikt att förkunna Guds ord för alla människor. Biblisk förkunnelse betyder dock att även påpeka orättvisa, överbevisa om synd och uppmana alla människor, inklusive de i regeringen, att ångra sig onda gärningar och att lyda Guds bud."

"Dessutom har vi befallningen att hedra härskarna. Är det vördnad om vi låter härskarna gå mot sin undergång utan att varna dem för att de samlar upp Guds vrede genom sitt trolösa ämbetsutövande?"

"Församlingen är Kristi kropp, och varje medlem i församlingen är medlem i den kroppen. Samlingen för tillbedjan är en samling för hela kroppen, inte bara vissa av lemmarna i kroppen. Skriften innehåller uttryckliga befallningar att inte överge våra sammankomster (Hebr. 10:25) (En liveström är inte en sammankomst och inte en församling.) Det är svårt att uppskatta den andliga skada som redan har åsamkats och fortfarande kommer det, för församlingar som inte har samlats som en hel församling på ett år nu, och heller inte längre firar nattvarden tillsammans, som ska tjäna till att stärka hela Kristi kropp."

"För det är inte bara ett hinder om förkunnelsens innehåll är begränsat, utan också om antalet möjliga lyssnare är begränsat. Och är inte begränsningar för antalet deltagare en brist på kärlek till dem för vilka det inte finns mer rum och som därför måste stanna hemma? Hur vågar staten anta att bestämma hur många människor som kan samlas för att tillbe Gud, himmelens och jordens skapare?"

"det kan uppenbarligen inte förnekas att Skriften är full av explicita befallningar att sjunga (jfr. bara Ps. 47: 7). Skulle det enligt undertecknarnas åsikt krävas motstånd här? För vilken myndighet har staten att förneka Herren Hans ära i att man sjunger Hans lov? Sång är en oumbärlig del av biblisk tillbedjan."

"Men obligatorisk maskbärande och sociala distanseringsregler för tillbedjan kan också kränka de kristnas samvete."

"det är fel för pastorer att göra iakttagandet av sådana mänskliga bud till villkor för deltagande i tillbedjan"

"de korrekt citerade exemplen i uppsatsarbetet berör inte omständigheterna för tillbedjan, för i sådana frågor har staten ingen gudagiven auktoritet. Annars kan staten alltför lätt hindra människors trosutövning genom att till exempel permanent begränsa antalet deltagare i gudstjänster till tio personer. I det fallet skulle staten emellertid inte agera inom sitt myndighetsområde utan som en tyrann. Detta måste man stå emot! "

"Vi är oroliga över hur lätt kyrkor ger upp sina friheter, som våra bröder och systrar kämpat för, lidit och ibland förlorat sina liv för att uppnå under de senaste århundradena."

"Det är inte staten som är så vänlig att den tillåter oss att dyrka under många begränsningar, utan det är vår gudgivna rätt. Staten, som Guds tjänare, är skyldig att säkerställa en ostörd utövning av denna rättighet. Vi bör inte tacka staten för att den 'låter' oss dyrka, staten borde snarare vara rädd för att inskränka på tillbedjan av Gud. Tacksägelsen tillhör endast Gud för att Han fortfarande håller tillbaka vår stat så att den inte kan förfölja kyrkan, som den gör på andra håll."

"Vi förstår också om situationen kan tyckas otydlig för enskilda kristna, särskilt om man utsätts för påverkan från vissa medier eller ogudaktiga och inte kan hitta en motvikt till detta i kyrkan. Men det har inte funnits någon objektiv brist på tydlighet i situationen under lång tid. Det är pastorernas uppgift att informera sig helt och hållet och att bedöma situationen på grundval av den kunskap som de fått för att leda sina får rätt. Okunnighet är inte dygdig ödmjukhet, utan dårskap."

"Borde kristna verkligen lita på gudlösa politiker och inte snarare kritiskt granska deras uttalanden för att se om de verkligen motsvarar sanningen, särskilt när det gäller frågor av så stor etisk och andlig betydelse?"

"Har inte undertecknarna läst hur vår Herre talar om att djävulens barn vill göra sin faders vilja, som är en mördare och lögnens fader (Joh 8:44)? Är detta inte sant för politiker? som rättfärdigar mordet 100 000 ofödda barn per år i vårt land, ja, än mer, kallar det för 'reproduktiv hälsa/rättvisa', och som förnekar sanningen om själva äktenskapets, familjens, könens, sexualitetens natur, och ju förnekar själva Skaparen?

"[vissa evangeliska ledare] har sett det som sin uppgift att upprepade gånger tillrättavisa John MacArthur, pastor i Grace Community Church i Los Angeles, USA, för hans väl genomtänkta beslut att fira gudstjänster med hela församlingen igen, i strid med bestämmelserna i delstaten Kalifornien och under hot om fängelse [...] Eftersom vi inte antar att herr Kotsch har gåvan att förstå tankarna och avsikterna i John MacArthurs hjärta, tillrättaviserar vi härmed offentligt honom för denna offentligt begångna förtalssynd."

"hur närmar vi oss rädda bröder och systrar på rätt sätt? Hur älskar vi dem som bröder? Genom att låta dem fortsätta i sin rädsla, som i slutändan är ett uttryck för deras lilla tro, och bekräfta dem i den? Eller genom att hjälpa dem övervinna sin rädsla genom sanning och tillit?"

"Undertecknarna borde fråga sig om deras teologiska världsbild verkligen rättas efter Bibeln eller inte snarare av världsligt, sekulärt tänkande och pragmatism, så att de inte drabbas av förföljelse av staten."

"vi förmanar dem som felaktigt upphöjer sig själva över sådana kristna som är övertygade genom Guds ord och sina samveten att motsätta sig staten och drabbas av förföljelse för det. Vi klargör härmed att vi i detta avseende står upp med våra älskade bröder John MacArthur och James Coates och alla de som förföljs för sin gudfruktighet. Vi uppmanar undertecknarna att noga överväga vilken sida de vill stå på."

"Vi uppmuntrar alla kristna att inte upptas i den galenskap som har gripit hela världen och förslavar människor i en ständig rädsla för döden, utan att modigt sätta sitt hopp till Kristus som är livet."

"Slutligen uppmanar vi alla pastorer att fullgöra sin heliga plikt och att frimodigt predika mot makthavarnas orättfärdighet och synd och också att högaktningsfullt kalla dem till omvändelse"

"Var uppmuntrade, bröder och systrar, att troget följa vår Herre i dessa sista tider, som han säger: 'Var inte rädd för vad du ska få utstå. Se, djävulen kommer att sätta några av er i fängelse för att ni ska prövas, och ni kommer att lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets krona.' (Upp 2:10)."

Utlåtande om corona-restriktioner

Våra reformerta bröder i Tyskland har som församling genom Herrens nåd skrivit ett offentligt utlåtande angående de aktuella coronarestriktionerna. Bland annat är det förbjudet för församlingar att sjunga till HERREN.

Utlåtandet är en respons till ett papper som skrivits av ca 50 ledande evangelikala ledare i Tyskland, som förfäktar åsikten att man måste lyda staten i alla lägen.

Istället delar våra bröder broder John MacArthurs syn, som är mycket kritiserad och utsätts för ärenkränkning även i Tyskland. De ansåg det viktigt att stå tillsammans med honom och andra som delar våra övertygelser. Broder James White har publicerat en engelsk översättning av detta utlåtande på sin webbsida (öppnas i nytt fönster).

Jag har också tidigare skrivit ett mindre, mer praktiskt, utlåtande om hur det förhåller sig med rätten att införa restriktioner, vilka som har det och under vilka omständigheter som vi bör följa dem. Jag publicerar det här.

Rätten att införa restriktioner: privata företag och personer, staten, församlingen

Privata företag och personer

Privata företag och fastighetsägare har rätt att kräva ansiktsmask och andra regler eller försiktighetsåtgärder för sina anställda som är bundna av sitt kontrakt, och kunder, hantverkare och affärsidkare som väljer att besöka deras fastighet för att köpa eller sälja varor och tjänster. Privatpersoner har också rätt att bära en mask på sin egen kropp. Å andra sidan har de också rätt till det motsatta. Människor har rätt att avstå ifrån att bära mask och avstå ifrån att besöka platser där markägare kräver mask. Markägaren har rätt att förbjuda människor, beteenden och maskbärande, och att avvisa dem från sin egendom med hjälp av rimliga medel för att upprätthålla sin äganderätt. Dessa rättigheter och friheter är givna av Gud genom Hans budord. Avtalsfrihetens princip framgår av bl a Matt 20:1–16.

Staten

Staten har inte rätten att införa restriktioner, kräva ansiktsmask och förbjuda människor att träffas, för den äger inte någon annan egendom än vad de har stulit från folket. Staten har inga rättigheter eller något existensberättigande enligt Guds Ord. Deras enda respekt kommer från deras svärd och dess enda plikt och uppgift (ej rättighet), där de under Guds försyn finns, är att upprätthålla lag och ordning genom att bestraffa dem som vill göra det onda genom att bryta Guds Lag (Rom 13). Deras uppgift är inte att ansvara för folkhälsan, lägga till extra lagar, regleringar och restriktioner o.s.v., eller ens rekommendationer

Vad regeringar jorden runt nu gör är inte att ta hand om folks hälsa – det kan människor själva! Om de hade brytt sig om människors hälsa hade de redan haft ett tillräckligt beredskapslager och resurser för sjukvården som de stulit nog med pengar för att kunna ha råd med och sluppit dessa inskränkningar som de nu gör från första början. (Inte för att jag är för socialistisk sjukvård, bara påpekar deras inkonsekvens med sig själva). Nej, de bryr sig inte om någons hälsa, utan det de gör just nu är att passa på att ta åt sig enorm makt för att inskränka på människors rättigheter och ta ifrån oss friheter, som är givna av Gud. Även den svenska regeringen kommer att göra det efter ett tag. [Stycket skrevs för ett tag sedan, nu har det skett, anm.] Det är alltså regleringar som inte behagar Herren. Jag ser också folk, inkl kristna syskon, i princip tillbe sina länders ledare; be till dem om räddning i nöden och berömma dem, beundra dem för deras insatser för att skydda sina länder, vilket gör mig djupt bedrövad i anden. Samma länder och ledare dödar ju flera tusen eller miljoner ofödda barn genom deras abortlagstiftning. Det är rent hyckleri, de bryr sig inte alls om liv och hälsa. Likt Herodes, ger de inte äran åt Gud, utan tar själva åt sig Guds roll som Beskyddare och Försörjare, livgivare och dödare. Vad som sker med sådana ledare säger Skriften: Herrens ängel slog honom så att han blev uppäten av maskar (Apostlagärningarna 12:23). Låt dem ta varning.

Församlingen

Guds församling är Guds egendom, dess ledare (äldste) är endast Guds förvaltare och de har inte rätt att ställa in det regelbundna tillbedjandet av Herren på Herrens dag, tvinga alla närvarande att bära mask eller på annat sätt gå utöver vad som står i Ordet om gudsdyrkan. Den enda principen som kan tillämpas är hur de sjuka placerades i karantän, så de som är sjuka bör stanna hemma. Principen finns även om att bevara livet, men covid går inte under denna princip eftersom det inte är så farligt som regeringen och media säger till oss.* Journalister och politiker har ingen medicinsk utbildning och vet därför inte så mycket om vad de skriver om eller beslutar, utan de tenderar i socialistiska stater att gå hand i hand: staten finansierar via presstöd journalisterna som i gengäld vinklar nyheterna för att cementera politikernas auktoritära makt; allt med det satanska målet att försöka förtrycka Guds församling. Till exempel genom att piska upp rädsla, som gör människor villiga att ta på sig och följa vilka krav eller "rekommendationer" som helst.

Istället måste Guds församling vara ett vittnesbörd om tro och tillit till Honom, inte till staten, visa hur man kan vara lugn mitt i all hysteri, tänka klart och förhålla sig sakligt. Men masker kan inte heller förbjudas för dem som känner att de behöver dem. Jag respekterar, som sagt, rätten att bära den.

Evangelisation på "West Pride" i Göteborg 10–14 juni 2015

Tillsammans med några syskon från olika församlingar evangeliserade vi vid ”West Pride-festivalen” i Göteborg 10-14 juni. Som kristna älskar vi homosexuella! Om man inte älskar sin nästa så följer man inte Jesu bud och är därför per definition inte kristen. Vi är inte bättre människor än andra och homosexuella är inte värre eller mindre värda än andra. Men Gud har talat om för oss i Sitt Ord vilket ansvar vi som kristna har gentemot alla våra medmänniskor, oavsett sexuell läggning.

Eftersom kristna älskar homosexuella så varnar vi om vad Bibeln, Guds Ord, säger, att ingen som lever så ska ärva Guds rike utan är på väg till Helvetet. (1 Korinthierbrevet 6:9-10), samt berättar budskapet om korset, Evangeliet, om hur alla människor som ångrar sig, vänder om och tror på Jesus, som dog i syndares ställe och återuppstod, kan få förlåtelse och evigt liv, fritt och för intet. Oavsett vilka utsvävningar man levt i tidigare.

Om ens medmänniskor är på väg till en evig, medveten plåga i en sjö som brinner av eld och svavel, och om man älskar dem, så varnar man dem. Kärlek är att varna, oavsett om det blir ogillat. Detta är uppoffrande kärlek. Om vi inte älskade, så hade vi inte bemödat oss att vara ute och berätta, utan suttit hemma och rullat tummarna medan världen åkte till Helvetet. Faktum är att då hade ju inte vi, som nu är kristna, inte varit kristna heller, för att inga kristna hade då älskat oss eller berättat för oss heller.


Man hade fyllt hela staden med regnbågsflaggor i en, som någon kallade det, "totalitär maktdemonstration". Och visst var det så. Kopplingar till nazistflaggor, som hängde ut genom fönster och längs husfasaderna, är inte svåra alls att dra. Här skulle man visa alla hur alla ska tycka. Håller man inte med, då ska man få intrycket att hela staden, samhället är emot en

Det här är faktiskt ett effektivt sätt att hjärntvätta befolkningen. För att ändra folks tänkande associerar man det med någonting trevligt, som glada regnbågsfärger, och hänger upp det överallt i stan och säger att det här är "gay" (glatt och muntert) och någonting att vara stolt över. Det som är raka motsatsen. Man skapar fram känslan av att det som Bibeln säger är vidrigt och skamligt, egentligen är någonting som är förknippat med glädje, glada färger, stolthet. Att det hängs upp överallt tilltalar människans benägenhet att vika för grupptryck, att "alla andra tycker såhär" så då ska du också det.

Även kollektivtrafiksfordon utsmyckades med dessa flaggor.
Ett moraliskt dilemma om man skulle betala och åka med.

Några ”kyrkor” (svenska kyrkan och equmeniakyrkan, vars falska och förljugna "kärlek" till homosexuella jag skrivit om nyligen, här och här) höll regnbågsmässor under dagarna i olika kyrkolokaler, där de tog nattvard och bjöd in talare för att hjälpa till att invagga dem i den falska uppfattningen att det går att leva i utlevd homosexualitet och fortfarande kalla sig kristen. Det var även en präst som talade på stadsbiblioteket om hur han ”kommit ut”. Så några av oss stod utanför dessa kyrkobyggnader och biblioteket för att dela ut evangelietraktater, medan andra gick in för att lyssna och se om man kunde föra något samtal. Vi bad att Herren skulle använda detta för att vända några från deras synd, oavsett om det var homosexualitet eller annat. En del blev väldigt arga och någon av bröderna som delade ut traktater fick vatten uthällt över sig av en förargad dam.

Jag var inne och lyssnade på två av föredragen som hölls, för att se vad de hade att säga och kanske diskutera med någon efteråt utifrån vad som sades, för att dela Evangeliet (vilket vi fick tillfälle till efter den andra föreläsningen). Den första var av en liberal exeget/bibelforskare som gick ut på att visa att Bibeln inte säger emot homosexualitet som den ser ut idag, egentligen inget nytt argument. Utgångspunkten var, som den är inom liberalteologi och historisk-kritisk forskning, att Bibeln inte är Guds inspirerade Ord, utan skriven av människor som hittat på och haft olika agendor. Man har redan en anti-biblisk och naturalistisk utgångspunkt; att Gud nog inte finns och nog inte har sagt någonting till någon, iallafall så har Han inte inspirerat Bibeln och avser inte att vi ska ta lärdom eller följa den idag. Har man en så felaktig utgångspunkt så kan man ju inte heller komma fram till rätt slutsats. Frågan är varför man alls är intresserad av vad som står i Bibeln. Om den endast är bristfälliga människors ord så finns det ju inte så mycket relevant att säga.

En minnesvärd sak var under frågestunden efteråt då en kvinna i publiken frågade föreläsaren: "När jag läser Jesus i evangelierna så pratar Han aldrig om bestraffning och steningar, som GT talar om. Han visar alltid nåd och kärlek. Vad får egentligen alla dessa fundamentalister allt ifrån?" (Man kände det glödande hatet i tonen när de här "kärleksfulla och öppna" människorna nämnde "de där fundamentalisterna" ett par gånger). Tyvärr hade hon den sista frågan men jag undarde hur hon missat det där Jesus säger om eviga straff i Gehenna, Helvetet, om hon läst allt i evangelierna? Föreläsarens svar var väldigt talande: "Jo, Jesus sa faktiskt också en del saker som är problematiska..." – Jesu uttalanden om synd, dom och helvete ses alltså inte som inspirerade ord från Gud utan som "problematiska" – problem som det är liberalteologens uppgift att försöka "lösa" (d.v.s. bortförklara).

Det andra föredraget handlade om "Är Gud queer?" och – det säger väl sig självt – var en enda stor hädisk och oseriös historia, full av "pubertal humor", okunskap om Bibeln och medvetna vantolkningar, likt en högstadieelev. För mig är det otroligt att någon som lyssnade på detta alls kunde ta det på allvar. Inte mycket mer kan sägas om det.

Att man tog in och lyssnade på detta i Svenska kyrkan var däremot inte otroligt, chockerande eller förvånande för mig. För mig har Svenska kyrkan alltid, så länge jag levt, varit falsk, främmande och långt borta från sanningen.

 

 

Vi gick även bort till själva festivalområdet där vi ställde oss utanför, på allmän trottoar, och delade ut traktater till alla som gick förbi eller gick in, oavsett sexuell läggning. 

En polis-husbil stod inne på området, och polisen visade vilken sida de stod på, med den lilla regnbågsflaggan på bordet framför.

En av festivalarrangörerna tog och läste några traktater och visade dem för polisen, så kom två poliskonstaplar för att prata med oss. En av dem var antagligen homosexuell och var uppenbart inte opartisk, och det var han som talade med oss. Jag frågade om vi brutit någon lag, där vi stått, på allmän plats och delat ut litteratur, och han svarade nej. Först varnade han oss vänligt, för vårt eget bästa, om att vi riskerar att bli misshandlade om vi stod här längre på kvällen när folk börjar bli onyktra. (Implicit skulle polisen inte ingripa till vårt försvar om vi blev misshandlade). Sedan sa han att han inte tyckte att vi skulle vara här, men att de inte kan gripa oss för att vi delar ut litteratur, på grund av tryckfrihetsförordningen, men om vi skulle använda yttrandefriheten kommer de att gripa oss för "hets mot folkgrupp". Ett begrepp som verkar kunna (van)tolkas ganska fritt, för vi hetsade verkligen inte mot någon folkgrupp, varken i text eller tal. Raka motsatsen! Texterna och vad vi sa handlade om kärlek till alla människor oavsett läggning, och särskilt här till homosexuella.

Politikerna var på plats för att fjäska röster.

I själva verket var det så att polisen hotade att gripa oss om vi predikade Evangeliet, för Evangeliet innehåller en kallelse till omvändelse. Evangelietraktaterna vi delade ut innehöll ett budskap om ånger och omvändelse från synden. Enligt denna konstapel var det ett brott att pracka på andra sina värderingar och att säga till folk att de har fel, att de lever fel och borde ändra sig. Man får inte försöka övertyga andra om ens åsikter, och även om vi predikade så i församlingen skulle det vara olagligt. Vad personer som pratar på det här sättet inte förstår är att de säger emot sig själva, för nu sa han till oss att vi hade fel, att vi gjorde fel, och att vi borde ändra oss. Jag tror inte att den här polisen visste vad han talade om. Han började även försöka argumentera emot oss och använde sig av det gamla vanliga "Du har blandade tyger i dina kläder..." Det hela kändes väldigt oseriöst och han var uppenbarligen inte opartiskt.

Det verkar som att vi inte har någon yttrandefrihet längre, men jag är inte förvånad. Bibeln talar om förföljelse och att man kan hamna i fängelse och vi bör vara redo för det. Jag förlåter polisen för hans tjänstefel mot oss för han visste inte vad han gjorde. Efter det här så ställde vi oss och bad för deras själar och jag ber er att fortsätta be för dem för de hade läst evangelietraktaterna och har därför fått kunskap om Evangeliet.

Den sista kvällen vi var ute stod prästerna och pastorerna utanför kyrkan för att hindra folket från att ta emot evangelietraktaterna som vi delade ut. Utöver att de var villolärare, märkte man, bara på pastorernas frukt och beteende, att dessa inte var kristna. Deras sätt att bemöta oss var smutsigt, deras tal och metoder var smutsiga. De stod och vaktade och försökte stoppa oss. De ljög och förtalade oss för alla som gick förbi så att de inte skulle ta det vi delade ut och se vad som egentligen stod.

De ringde polisen i ett desperat försök att få bort oss. Polisen kom och pratade med dem, men de gjorde ingenting mot oss. Det här var nog bättre poliser som kunde vad som gällde enligt lagen. Men eftersom det inte var så mycket folk som gick förbi där när de väl hade börjat sina aktiviteter inomhus, valde jag att gå till en mer befolkad plats. Det var fredag, så det var mycket folk på Avenyn. Jag började dela ut traktater och fick vittna för en man som såg ganska sliten ut och saknade några tänder. Vi hade ett långt samtal om Bibeln. Han blev ganska arg då jag ständigt hänvisade till Bibeln som Guds Ord, den yttersta auktoriteten, och några gånger trodde jag att han skulle slå mig. Jag fick pratat igenom med honom om synden och varnade honom om den kommande domen. Sedan, när jag berättade Evangeliet för honom, såg jag honom förändras. Han gick från att vara arg och upprörd, till att bli lugn, och tittade ner i marken då han fick höra om att Jesus dog för att frälsa syndare. Man ser ofta någonting i deras ögon och hur de plötsligt ändrar attityd. Jag förundras alltid över att se Evangeliet verka på dem. Även om jag inte tror att han omvände sig just då. Be gärna för denne man som nu har hört och förstått Evangeliet. Detta var den bästa delen på evangelisationen. Vi var ute efter att nå just homosexuella, men Gud hade en annan plan, att också den här slitna mannen skulle få höra Evangeliet.