Betraktelser över Steve Lawsons syndafall: Lärdomar om förkunnelse och helighet

Steve Lawson, en uppskattad bibellärare och predikant, som också jag har uppskattat, har blivit avsatt från sin tjänst och sina positioner efter att det uppdagats att han haft en utomäktenskaplig relation med en kvinna i 20-årsåldern (han är över 70 år). Till en början kom ett utlåtande från hans församling, Trinity Bible Church i Dallas, där det sades att Lawson själv bekänt en olämplig relation inför de äldste. Men sanningen visade sig vara värre. Förhållandet hade varat i flera år, och han erkände först efter att kvinnans pappa ertappat dem och hotat med att avslöja relationen om inte Lawson själv gjorde det. Både Lawson och kvinnan nekar till att ha bedrivit otukt och jag hoppas att de inte ljuger i obotfärdighet och förvärrar fördömelsen.

Detta är allt vi vet i nuläget, och det är viktigt att vi undviker att sprida rykten eller onyttig kritik angående hans övriga beteende i efterhand. Men som reformert baptist måste jag också ta tillfället i akt att reflektera över de lärdomar vi kan dra, inte bara från Lawsons fall, utan också från hans undervisning och vår egen syn på helighet, synd och nåd.

Överdrifter

En sak som jag personligen reagerat på i Lawsons undervisning är dock hur han framställt figurer som Jonathan Edwards, Jean Calvin och puritanerna i rena hagiografier. Lawson höll en predikan om Jonathan Edwards beslut (Resolutions) där han framställde Edwards som en mycket from man som strikt höll alla dessa beslut. Men när jag själv förberedde ett föredrag om Jonathan Edwards biografi och gjorde mina efterforskningar, upptäckte jag att detta var en kraftig överdrift.

Edwards skrev visserligen inspirerande beslut som vittnar om höga och heliga strävanden för Guds ära, men i hans dagbok ser vi en annan sida. Där uttrycker han ofta hur han misslyckas med att följa sina beslut och betraktar sig själv som en eländig syndare, ständigt beroende av Guds nåd. Lawson tycks ha missat denna centrala poäng – att även de heligaste män är bristfälliga och i desperat behov av Guds nåd varje dag. Det är en viktig påminnelse för oss alla. Predikaren 5:4 varnar "Det är bättre att inte lova något än att lova och inte hålla det." Vi bör se till att vi inte med våra ideal överskrider Guds Ord och lägger tunga bördor på oss själva och andra. Vi måste i allt förlita oss på Kristus och hämta hjälp av den helige Ande.

 

I en annan video som nu har blivit uppmärksammad, talar Lawson om renhet och om hur den Helige Ande endast kan fylla och använda ett "heligt kärl." Det är ironiskt att han talade så när han själv levde i synd. Detta strider mot Bibelns grundläggande sanningar om nåd och helgelse. Aposteln Paulus skriver i 2 Korintierbrevet 4:7 att vi har denna skatt i "lerkärl" för att visa att kraften är från Gud och inte från oss. Det handlar inte om att vi redan är heliga och att därför Gud kan använda oss, utan om att Gud använder bristfälliga, trasiga människor för att göra sitt verk. Den Helige Ande fyller oss för att vi ska bli mer heliga, inte för att vi redan är det.

Vi som predikar har ett stort ansvar att efterleva vad vi predikar. Samtidigt måste vi rent och troget predika Guds Ord och veta att vi själva inte kan uppnå den perfekta standarden vi predikar. Vi är alltså beroende av Guds hjälp och nåd. Öppen synd och utomäktenskapliga relationer är dock diskvalificerande för församlingens äldste (1 Tim 3:2, Tit 1:6), och det faktum att Gud använder trasiga och bristfälliga människor, som vi alla är, är inte en ursäkt för att någon av oss (förkunnare eller ej) får hålla på med öppen, obotfärdig synd (Rom 6:1-2).

Ett varningens ord

I en ytterligare video, som nu känns särskilt slående, talar Lawson om en annan pastor som blivit avsatt på grund av sexuell synd. 

Jag hade en professor som skulle komma in, som är lite av en rockstjärna i mångas ögon, för att undervisa om hur man predikar. Bara några dagar innan kursen skulle börja fick jag ett mejl från de äldste i hans församling, där han var huvudpastor, där de sa att han hade diskvalificerat sig själv på grund av sexuell omoral. Denna man är mycket välkänd, så jag bestämde mig för att tala till våra doktorandstudenter. Jag hade runt 80 studenter där, och jag satte mig ner med ett blankt papper och gjorde en lista över vad sexuell omoral kommer att göra med ditt liv och din tjänst. Jag kom upp med en lista på runt 26 saker som sexuell omoral kommer att förstöra i ditt liv, din tjänst och din familj. Jag tog två timmar, utan paus, för att gå igenom den listan. Jag ville medvetet varna männen. Du är dårarnas dåre för 15 sekunders njutning, och nu är du inte längre pastor. Nu är du butiksbiträde. Nu är du ute på gatorna och delar ut tidningar. Vilken dåre du var att offra ett helt liv i tjänst för 20 sekunders synd. Så, förlåter Herren? Självklart, men du förlorar också din tjänst.

Otroligt nog var detta under samma period som han själv levde i synd. Hans ord talade lika mycket om honom själv som om den pastor han kritiserade. Vilket sätt att förstöra ett långt liv av trogen tjänst och trilla på mållinjen, genom att störta sig in i öppen synd som Lawson!

Detta borde vara en varning för oss alla. Syndens makt är stark och den kan gömma sig även där vi minst anar det. Kampen mot synden pågår hela livet och vi måste hålla ut och fullborda loppet (2 Tim 4:7). Det blir uppenbarligen inte lättare för att vi blir äldre. Vi kan inte vila på gamla meriter. Vi måste ständigt vaka över våra hjärtan och förlita oss på Guds nåd, för vi är alla sårbara och kan falla. "Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller" (1 Kor 10:12).

Bön

Låt oss som Kristi kropp be för Steve Lawson, hans familj, och hans församling i denna svåra tid. Det är en sorgens tid, men vi vet att Gud kan använda även de mest förödande händelser till att visa sin nåd och återupprätta människor. Vi ber också för den unga kvinnan som bär detta på sitt samvete och sitt hjärta.

Till slut, låt detta påminna oss om vår egen bräcklighet och vårt behov av Guds nåd i allt. Låt oss sträva efter helighet, inte genom våra egna ansträngningar, utan genom att förlita oss på den Helige Ande som verkar i oss, och låt oss alltid peka på Kristus som den enda källan till vår rättfärdighet och vår styrka.

Du säger att du vill bli som Kristus (J.R. Miller, 1895)

Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.
(Matteusevangeliet 20:28)

Fotokonsten är nu så perfekt att hela bilden av en stor tidning kan tas i en så liten miniatyr att den kan bäras i ett litet smycke samtidigt som varje bokstav och punkt är perfekt.

På samma sätt fotograferas Kristi liv i en liten fras "inte för att bli tjänad - utan för att tjäna."

Han kom inte för att bli tjänad; om detta varit Hans mål hade Han aldrig lämnat himlens härlighet, där Han inte saknade något, där änglar prisade Honom och tjänade Honom. Han kom för att tjäna. Han gick omkring och gjorde gott. Han glömde helt Sig själv. Han tjänade alla Han mötte som ville ha Hans tjänst. Till sist gav Han sitt liv i den största tjänsten - att ge det som ett syndaförsonande offer för andra. Han kom inte för att bli tjänad - utan för att tjäna.

Du säger att du vill bli som Kristus. Du ber Honom att inpränta Sin egen bild på ditt hjärta. Så, här är bilden! Det är ingen vag dröm om perfektion som vi ska tänka på när vi ber om att bli gjorda lika Kristus. De katolska munkarna trodde att de blev som Kristus när de gick ut i vildmarken, bort från människor, för att leva i kalla celler. Men det är inte vad denna bild antyder. "Att tjäna" - det är det Kristuslika! Istället för att fly bort från världen - ska vi leva bland människor, för att tjäna dem, söka att välsigna dem, att göra gott mot dem, att ge våra liv för dem!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Behagar detta Gud? (James Smith, 1802-1862)

För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta.
(1 Tessalonikerbrevet 4:1 SFB)

På varje plats,
under varje omständighet,
i varje åtagande -
bör den kristne fråga: "Behagar detta Gud?"

Gud är behagad eller misshagad . . .av varje tanke vi tänker
av varje ord vi talar
av varje handling vi gör
av varje känsla vi kännerKanske vi inte inser detta tillräckligt. Vi tänker, talar, känner, eller handlar utan att ens tänka om detta behagar Gud eller ej. Men så bör det inte vara, för han . . .

gav oss vår existens
friköpte oss från synd och fördömelse
kallade oss genom Sin nåd
och har välsignat oss genom otaliga och oåterkalleliga välsignelser

och allt för att vi ska förhärliga Honom! Och hur kan vi förhärliga Honom - förutom genom att vanemässigt sikta på att behaga Honom? Om vi glömmer eller tappar siktet om detta, så glömmer vi och tappar siktet om det främsta målet för vår existens, och välbefinnande.

Till exempel, hur jag använder min fritid - tiden jag lägger på rekreation eller underhållning. Många kristna verkar inte tänka över huruvida sättet som de tillbringar tiden på, behagar Gud eller ej. Om de gjorde det, skulle de någonsin besöka viss underhållning, eller hänge sig åt vissa nöjen? Sklle världen få så mycket av deras tid, och bönekammaren så lite? Hur mycket tid slösas bort lättsamt, som varken främjar kroppens hälsa eller beräknas främja sinnets andlighet.

Och, hur många slösar bort sina pengar på kläder, smycken eller delikatesser för kroppen - som aldrig undsätter de fattiga, eller bidrar till att etablera Guds sak i världen; eller om de gör så alls, det inte är i tillbörlig proportion till deras tillgångar. Småslantarna går till Herren - de stora pengarna spenderas på att tillfredsställa JAGET!

Om, när jag ska lägga pengar på smycken eller kläder, eller lyx till bords, jag skulle fråga: "Behagar detta Gud?" Skulle det inte sätta mina påkostade utgifter i schack? Skulle det inte ofta ändra kursen som mina pengar flödar i?

så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom
(Kolosserbrevet 1:10 SFB)

Mitt mål i allt jag gör - bör vara att behaga Gud. Det stora målet för mitt liv, den stora sak jag ska sikta på - är att behaga min Himmelske Fader. Jag har . . .

inget att frukta, förutom Hans rynkade panna
inget att vara rädd för, förutom Hans misshag
inget att söka, förutom Hans gillande

Om min Himmelske Fader är nöjd med mig - räcker det.

Vilken tröst det är att min Gud är lätt att behaga - att det inte är mängden saker jag gör, utan motivet bakom det jag gör, som Han ser till! Han är nöjd med mina fattigaste prestationer, med mina ofullkomligaste tjänster, med bara en kopp kallt vatten given till ett av Hans barn - om mitt mål är att behaga Honom!

I allt jag gör, bör jag fråga: "Behagar detta Gud?" Om så är fallet, är allt bra.

Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära!
(1 Korintierbrevet 10:31 SFB)

Detta är regeln - och vi bör efterleva den.

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Brev till en nyomvänd (Jonathan Edwards, 1741)

Min käre unge vän,
Eftersom du önskade att jag skulle skicka dig, i skrift, några råd på vägen om hur du ska uppföra dig i ditt kristna lopp, vill jag nu svara på din begäran. Det ljuva minnet av de storheter jag sett på sistone i din församling, får mig att vilja göra vad jag kan för att bidra till den andliga glädjen och framgången för Guds folk där.

1. Jag skulle råda dig att uppehålla en så stor iver i gudsdyrkan, som om du visste att du var i ett oandligt tillstånd och sökte omvändelse. Vi råder folk som är under syndainsikt att vara ivriga och hejdlösa för himmelriket; men när de uppnått omvändelse, får de inte bli mindre vaksamma, flitiga och ivriga i gudsdyrkans arbete, utan desto mer; för de är under oändligt större skyldigheter. På grund av brister i detta, har många människor, ett par månader efter sin omvändelse, börjat förlora sin ljuva och livliga känsla för andlighet, och blivit kalla och mörka, och "vållat sig själva mycket lidande;" [1 Tim 6:10] när, om de gjort som aposteln (Fil 3:12-14) deras väg istället hade kunnat vara "lik gryningens ljus, som växer i klarhet, tills dagen når sin höjd." [Ords 4:18]

2. Sluta inte med att söka, eftersträva och be för just de saker som vi uppmanar oomvända människor att sträva efter, och som du hade en grad av redan vid omvändelsen. Be att dina ögon öppnas, att du skulle få syn, så att du får kännedom om dig själv och blir förd till Guds fotpall; och att du skulle få se Guds och Kristi härlighet, och bli uppväckt från de döda, och få Kristi kärlek utgjuten i ditt hjärta. De som har mest av dessa saker, har fortfarande behov att be om dem; för det finns så mycket blindhet och hårdhet, stolthet och död kvar, att de fortfarande behöver få det gudsverket åsamkat dem, vidare för att upplysa och uppliva dem, det ska ta ut dem ur mörkret till Guds underbara ljus, och bli en sorts ny omvändelse och uppståndelse från de döda. Det är väldigt få önskningar som passar en obotfärdig människa, som inte även passar den gudaktige, på sätt och vis.

3. När du hör en predikan, lyssna för dig själv. Även om det som sägs kan vara mer särskilt riktat till oomvända, eller till de som, på andra vis, är under andra omständigheter än dina; så låt ditt sinnes huvudinriktning vara att överväga, "Hur gäller detta mig? Och vilka förbättringar bör jag göra här, för min egen själs bästa?"

4. Även om Gud förlåtit och glömt de synder du begått, så glöm dem inte själv: kom ofta ihåg, vilken eländig slav du var i Egyptens land. Dra dig ofta till minnes de särskilda synder du begick före omvändelsen; som den välsignade aposteln Paulus ofta nämner sin gamla hädande, förföljande ande och hans skadlighet för de förnyade; och ödmjukar sitt hjärta, erkänner att han var "den ringaste av apostlarna," och "den ringaste av alla heliga," och "den störste bland syndare;" och bekänn ofta dina gamla synder inför Gud och låt ofta denna text finnas i ditt sinne: (Hesekiel 16:63) "Då skall du minnas det och skämmas, så att du av skam inte mer öppnar din mun, när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN."

5. Kom ihåg, att du har mer anledning, i vissa fall, tusen gånger, att klaga och ödmjuka dig själv för synder som begåtts efter omvändelsen, än innan, på grund av de oändligt större skyldigheter som ligger på dig att leva för Gud, och att se upp på Kristi trofasthet i att oföränderligt fortsätta sin barmhärtighet, trots all din stora ovärdighet sedan din omvändelse.

6. Var alltid svårt förnedrad på grund av din kvarvarande synd, och tro aldrig att du ligger tillräckligt lågt för den; men bli samtidigt inte modfälld eller nedslagen av den; för, även om vi är i hög grad syndiga, har vi en som för vår talan inför Fadern - Jesus Kristus som är rättfärdig; vars blods dyrbarhet, vars rättfärdighets förtjänst, och vars kärleks och trofasthets storhet, är oändligt mycket högre än våra synders allra högsta berg.

7. När du engagerar dig i bönens plikt, eller kommer till Herrens nattvard, eller deltar i någon annan tjänst i gudomlig dyrkan, kom till Kristus som Maria Magdalena gjorde; (Luk 7:37-38) kom, och släng dig till hans fötter, och kyss dem, och häll ut den ljuvt parfymerade oljan av gudomlig kärlek över honom, ur ett rent och förkrossat hjärta, som hon hällde den dyrbara oljan ur sin rena, trasiga alabasterflaska.

8. Kom ihåg, att stolthet är den värsta huggorm som finns i hjärtat, den största själafridsstöraren, och det som stör den ljuva gemenskapen med Kristus: det var den första synd som begicks, och ligger djupast i grunden för hela Satans hus, och är den största svårighet att utrota, och det mest gömda, hemliga och bedrägliga av alla begär, och kryper ofta omärkligt in i gudsdyrkans mitt, ibland till och med, under själva ödmjukhetens förklädnad.

9. För att göra en riktig bedömning av dig själv, se alltid som de bästa upptäckterna, och bästa trösten, de saker som ger mest av dessa två resultat: de som gör dig minst och lägst, och mest lik ett barn; och de som mest upptar och fäster ditt hjärta i ett fullkomligt och stadigt sinnelag till att förneka dig själv för Gud, och att förbruka och förbrukas för honom.

10. Om du någon gång faller i tvivel om din själs tillstånd, i mörka och grå sinnestillstånd, passar det dig att återblicka på dina senaste erfarenheter; men förbruka inte för mycket tid och kraft på detta sätt: utan anmäl dig själv, med all din makt, till ett löfte om att jaga efter förnyad erfarenhet, nytt ljus, och nya livliga tros- och kärlekshandlingar. En ny upptäckt av härligheten i Kristi ansikte, kommer göra mer för att skingra de mörka molnen på en minut, än att undersöka gamla erfarenheter, genom de bästa kännetecken som finns, på ett helt år.

11. När nådesutövningen är låg, och sedefördärv råder, och på det sättet rädsla råder; önska inte att få rädslan bortkastad på något annat sätt, än genom att kärleken i hjärtat återuppväcks och får råda: på detta sätt, kommer rädslan effektfullt drivas ut, som mörkret i ett rum försvinner bort, när de behagliga solstrålarna släpps in i det.

12. När du råder och varnar andra, gör det allvarligt, och tillgivet, och ordentligt; och när du talar med dina jämlika, låt dina varningar blandas med uttryck för din känsla av din egen ovärdighet, och om den suveräna nåd som gör dig annorlunda.

13. Om ni skulle anordna religiösa unga kvinnomöten för er själva att gå till någon gång ibland, förutom de andra möten ni går till, tycker jag att det skulle vara väldigt lämpligt och fördelaktigt.

14. Under speciella svårigheter eller vid stort behov av, eller stor längtan efter, någon särskild nåd, för dig själv eller andra, bestäm en dag för enskild bön och fasta för dig själv ensam: och låt den dagen tillbringas, inte bara i bön för de barmhärtigheter du önskar, utan i att rannsaka ditt hjärta, och se över ditt förflutna liv, och bekänna dina synder inför Gud, inte som man brukar göra i gemensam bön, utan i att mycket särskilt repetera inför Gud synderna i ditt förflutna liv, från din barndom ända till nu, före och efter omvändelsen, med de omständigheter och förvärranden som åtföljde dem, och att utbreda alla dina hjärtats vidrigheter mycket särskilt och fullständigt som möjligt, inför honom.

15. Låt inte korsets motståndare få tillfälle att klandra gudsdyrkan på grund av dig. Hur heligt ska inte Guds barn, de som är friköpta och älskade av Guds Son, uppföra sig? Lev därför som ljusets och dagens barn, och var "en prydnad för Guds, vår Frälsares, lära;" [Tit 2:10] och i synnerhet, överflöda i vad som kallas de kristna dygnerna, och som gör dig som Guds Lamm; var mild och ödmjuk i hjärtat, och full av ren, himmelsk och underdånig kärlek till alla; överflöda i kärlekshandlingar för andra, och självförnekelse för andra; och låt det finnas en benägenhet hos dig att värdera andra högre än dig själv.

16. Under hela ditt lopp, vandra med Gud, och följ Kristus, som ett litet, fattigt, hjälplöst barn, som fattar tag i Kristi hand, och håll ditt öga på sårmärkena i hans händer och sida, varifrån det blod som renar dig från synd kom, och göm din nakenhet under kjolen på frälsningens glänsande vita klädnader.

17. Be mycket för Guds tjänare och församling; särskilt att han skulle fortsätta sitt härliga verk som han nu påbörjat, tills världen blir full av hans härlighet.

Särskilt skulle jag vilja be om ett särskilt intresse i dina böner och i dina kristna kamraters böner, både när ni är ensamma och när ni är tillsammans, för din tillgivne vän, som gläds över dig och önskar vara din tjänare.

I Jesus Kristus,
Jonathan Edwards

(Min översättning)

Hatak (J.R. Miller, 1840-1912)

Mordokaj gav honom [Hatak] också en avskrift av den skrivna förordning som hade utfärdats i Susan om att de skulle utrotas. Den skulle han visa Ester och berätta allt för henne och befalla henne att gå in till kungen för att vädja till honom och begära nåd för sitt folk.
Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokaj hade sagt. Då talade Ester till Hatak och befallde honom att gå till Mordokaj och säga...
Ester 4:8-10

Vi är benägna att förbise de mindre aktörerna i bibelberättelser, i vårt upptagna intresse för de framstående. Men ändå är dessa mindre personer ofta precis lika viktiga i deras egen plats, och deras tjänst just lika väsentlig för helhetens slutliga framgång, som de störres.

Den lilla flickan i historien om den spetälske Naaman märks knappt i det syriska hovets prakt; men utan hennes roll, hade vi aldrig haft berättelsen alls.

Den unge pojken med korgen, tänker man inte så mycket på när vi läser berättelsen om undret; men det var hans brödlimpor som Mästaren mättade alla de hungriga tusen den dagen i det gröna gräset.

De minsta länkar i en kedja, är ofta precis lika viktiga som de största länkarna.

Hatak var en av dessa obskyra karaktärer. Men hans roll var inte på något sätt oviktig. Om han inte var en pålitlig budbärare, hade Mordokajs kommunikation med Ester varit omöjlig.

Om vi inte kan göra modiga saker som Ester, eller ge visa råd som Mordokaj, kan vi åtminstone bli användbara, som Hatak var, i trogen tjänst. Och kanske kan vår blygsamma roll en dag visa sig ha varit lika väsentlig, som de storverk alla människor berömmer. Vi kan åtminstone hjälpa några andra i att göra de storheter som de satts till att göra i denna värld.

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Att hålla sig borta från gudstjänsten (J.R. Miller, 1840-1912)

Att tjäna Kristus är något väldigt praktiskt. Vissa människor verkar tro att det är något vid sidan av deras vanliga liv, något som bara hör till söndagar, något som kan göras bara vid särskilt heliga stunder. Men att tjäna Kristus är egentligen ens hela liv - annars är det ingenting. Det består inte bara i handlingar av tillbedjan. Det finns stunder när ens första och heligaste plikt är att hålla sig borta från gudstjänsten!

En ung mor ångrade att hon kunnat gå till kyrkan så sällan under de sex månaderna efter det att hennes barn kommit. Men om barnet verkligen behövde en moders omsorg alla dessa månader, hade hon varit trolös mot sin Mästare, om hon försummat det ens för att gå till gudstjänster.

En trevlig berättelse handlar om en döende mor, som lämnat sin unga dotter att ta hand om sin lilla sjuka syster. Alla hennes dagar och nätter var fulla av denna kärleksvård. Hon kunde inte besöka gudstjänster eller ta någon del i Kristi arbete utanför sitt lilla hem. Det bedrövade henne, ty hon älskade Kristus och längtade efter att vara till användning i Hans tjänst.

En natt drömde hon att Mästaren kommit, och hon stod framför Honom, och förklarade smärtsamt varför hon inte kunnat göra något arbete för Honom, eftersom all hennes tid och koncentration krävdes för att ta hand om sin lidande syster. "Det barnet är Mitt!" svarade Mästaren. Hon hade inte kunnat tjäna Honom bättre, än i att sköta Hans småtting som behövde hennes vård och var hennes särskilda ansvar. Om hon misslyckats i denna plikt, ens för att gå på gudstjänster, om hon försummat detta sjuka barn för att hjälpa andra utanför sitt hem, hade Mästaren blivit bedrövad!

Vår plikt i att tjäna Kristus ligger alltid nära till hands. Det är aldrig någon omöjlig sak som Han vill att vi ska göra.

Det var en konstnär som önskade efterlämna sig något ädelt verk som skulle leva vidare genom all tid. Han sökte tillräckligt fint material för sin dröm. Han reste till avlägsna länder och begav sig när och fjärran i en fåfäng jakt på vad han sökte efter. Han kom hem som en gammal man, trött och besviken, och fann att hans gamla lärling använt den vanliga leran vid hans egen dörr för att göra ljuvliga underverk som berömdes av alla som såg dem, och hade vunnit honom ära.

På precis samma sätt, tittar många människor som längtar efter att göra ärofyllda saker för Kristus, långt bort efter möjligheterna, samtidigt som de missar tjänster som väntar på dem nära deras dörr. Inget är större för oss vilken dag som helst, än . . .
att tyst göra Guds vilja,
enkel trohet i vanliga plikter,
att göra det bästa av det som ligger nära till hands!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska