Evangeliet: (vredes)blidkning, försoning, Jesu rättfärdighet och rättfärdiggörelsen

"Imputation" är Hjärtat av Evangeliet

Är "imputation" en viktig lära? Det kanske inte är svenska men betyder tillräkning, dvs läran om att man får Jesu rättfärdighet tillräknad åt sig själv. Och ja, det är en viktig lära. Det här är en väsentlig sanning för att du alls ska få en rätt ställning inför Gud och komma in i Guds rike. Inga goda handlingar som du själv utför kan gottgöra för dina vidriga synder.

Har tagit upp detta tidigare här:
Rättfärdiggörelse Genom Jesus Kristus Allena (John Gerstner)
Rättfärdiggörelsen och Tillräknad Rättfärdighet (R.C. Sproul)
Predikan ur Filipperbrevet 3

Nedan är från radioprogrammet White Horse Inn

Filipperbrevet 3:1-11 Gläder du dig i Herren eller i din egen prestation?

Rättfärdiggörelsen och Tillräknad Rättfärdighet (R.C. Sproul)

Översatt från videoklippet:

Synden överförs, eller tillräknas till Jesus. Men om det är allt som hände skulle du aldrig bli rättfärdig. Om Jesus tog all min synd på Sina axlar och tog mitt straff, skulle det inte få in mig i Guds Rike. Det skulle bara hålla mig utanför Helvetet. Jag skulle fortfarande inte vara rättfärdig. Jag skulle vara oskyldig, men inte på ett positivt sätt rättfärdig. Jag har ingen rättfärdighet att tala om. Och det är inte bara oskuld som får in en i Guds Rike utan rättfärdighet.

Om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket. - Matt 5:20

Så även om jag inte är skyldig till något så har jag inte heller gjort något. Jag har inte förtjänat något som rättvisan skulle belöna. Så poängen är att det sker en dubbel överföring. ... Synden överförs till Jesus - Kristi rättfärdighet överförs till oss, till vårt konto.

Om Romersk-katolska kyrkans problem:

Så när Gud kallar oss rättfärdiga, så ljuger Han inte. Rom har problem med detta. Rom kallar detta för en juridisk fiktion. De ryggar ifrån det för att de känner att i den protestantiska synen, kastar detta en skugga på Guds integritet eftersom Gud förklarar folk rättfärdiga som inte är rättfärdiga. Reformatorernas svar var att om tillräknelsen var fiktiv, skulle det det vara en juridisk fiktion om Gud förklarade oss rättfärdiga, det skulle vara en lögn och en fläck på Gud. Men poängen i Evangeliet är att tillräknelsen är verklig. Gud lade verkligen mina synder på Kristus, och Gud överförde verkligen Jesu rättfärdighet på mig, och det finns en verklig förening för de som är i Kristus.

|||

Rättfärdiggörelse Genom Jesus Kristus Allena (John Gerstner)

Det skrivs en del kritiskt om katolska kyrkan och "protestantiska"/frikyrkors närmande till katolska kyrkan. Det finns mycket som klart är fel i katolska kyrkan men detta är själva kärnan till varför katolska kyrkan är fel och har ett falskt evangelium: frågan om rättfärdiggörelsen.

Den framlidne John Gerstner kontrasterar den historiska protestantiska synen på rättfärdiggörelsen med Roms (katolska kyrkans) syn.



Martin Luther kallade det läran med vilken kyrkan står och faller.

Jean Calvin kallade det reformationens gångjärn.

Westminsterbekännelsen kap XI om rättfärdiggörelsen:

I. Dem som Gud verksamt kallar, rättfärdiggör han också fritt:a inte genom att ingjuta rättfärdighet i dem, utan genom att förlåta deras synder, och genom räkna och godtaga deras personer som rättfärdiga, inte för någonting verkat i dem, eller gjort av dem, utan för Kristi skull allena;c ej heller genom att tillräkna själva tron, trosakten, eller någon annan evangelisk lydnad till dem, som deras rättfärdighet, utan genom att tillräkna Kristi lydnad och tillfyllestgörelse till dem,b de mottagande och vilande på honom och hans rättfärdighet genom tro; vilken tro de har inte av sig själva, den är Guds gåva.c

a Rom. 8:30, 3:24. b Rom. 4:5-8; 2 Kor. 5:19,21; Rom. 3:22,24,25,27,28; Tit. 3:5,7; Ef. 1:7; Jer. 23:6; 1 Kor. 1:30,31; Rom. 5:17-19. c Apg. 10:43; Gal. 2:16; Fil. 3:9; Apg. 13:38,39; Ef. 2:7,8.

Det som gäller är alltså: Tro -> (leder till) rättfärdiggörelse + gärningar
Medan Rom lär ut: Tro + gärningar -> rättfärdiggörelse
Många evangelikaler lär också felaktigt ut: Tro -> rättfärdiggörelse -(minus) gärningar

Gärningar är en nödvändig följd av den sanna rättfärdiggörande tron men det är inte en del av det som förtjänar rättfärdiggörelsen. Tron är inte heller en merit som förtjänar rättfärdiggörelsen utan handlar om föreningen med Kristus som är källan för rättfärdigheten.

Tuffa Frågor För Kristna? - #36

Trettiosjätte delen i den fortsatta "Tuffa Frågor För Kristna"-serien.
En serie där vi utmanas av ateisten azsuperman01 på youtube, och svarar. 

Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. (1 Petr 3:15)

(Tidigare frågor: #1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35)



Frågan: Varför använder Gud kollektiv bestraffning/skulle inte en "perfekt" Gud kunna rikta Sin vrede lite mer träffsäkert utan att så många andra skadas samtidigt?

Vi har exempel i Bibeln på där flera straffas för en synd, än de som syndar. Dvs, ett antal personer syndar och ett större antal straffas. Adam syndade och hela mänskligheten straffas. Farao vägrar att släppa folket, och hela Egypten straffas. David gör en folkräkning i trots mot Gud och 70 000 israeliter straffas... osv. 

Svar: Jag tror inte att man kan ge ett "tillfredsställande svar", dvs ett svar på denna fråga som tillfredsställer eller behagar den individualistiska nutidsmänniskan. Vi ser kollektiv bestraffning tydligt utifrån bl a dessa bibelberättelser; vi vet att Gud skulle kunna riktat Sin vrede träffsäkert om Han inte avsåg att andra skulle drabbas. Guds domar är helt enkelt rätta och rättvisa och människan i hennes trånga, gudsfrånvända, upproriska sinne, gillar det inte. Men Gud har alltid rätt.

Att Gud gör vad Han vill betyder ju förstås inte att Gud inte finns eller att Bibeln inte är sann. I själva verket förutsätter frågan att Han finns. Istället kan frågan ha ställts för att man hatar Gud och vad Han gör. Därmed bekräftar man att Bibeln är sann, man bekräftar Guds vittnesbörd om en själv.

Åter till att svara. Inte ett "tillfredsställande" svar kanske, men svaret. Huvudfrågan. I Bibeln finns konceptet om att en människa ses som "huvud" för andra människor (någon som är överordnad, som mannen över familjen och kungen över folket) och att när huvudet gör något så kan även "kroppen" (?) drabbas. David var som kung huvud över folket, och inom förbundet så skulle lagens förbannelse drabba förbrytarna och det nämns t ex att straffet ska drabba deras efterkommande in i flera släktled. Detta hade Gud förvarnat om. Farao var huvud för resten av sina undersåtar, egyptierna, och han hade också blivit förvarnad av Gud om vad som skulle hända hans folk om han inte lydde. Adam är huvud för hela mänskligheten och han var förvarnad om vad som skulle hända. Man kan ju alltså inte börja att skylla på Gud. Det var de som syndade som orsakade straffet för sig själva och de som de var huvud för, vilket de visste.

Bästa att ta upp är han som startade allt: Adam. Paulus skriver ett långt stycke i Romarbrevet 5 från vers 12 och till slutet av kapitlet. När man läser kan man lägga märke till följande uttalanden: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat. (v12)  Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams. (v14) de många har dött genom en endas fall (v17) en endas fall ledde till fördömelse för alla människor (v18) de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad (v19)

Alla som dog vid Davids, Faraos m fl:s synder, förtjänade redan att dö p g a Adams synd och deras egna synder. Dels orsakade Adam en andlig död för alla sina efterkommande. Vi har ärvt hans syndiga natur och kommer att synda och förtjäna syndens straff av oss själva. Men vi har också ärvt hans skuld och är redan syndare från födseln och förtjänar redan straffet.

Som sagt så kanske inte svaret "tillfredsställer" eller "är behagligt" utan snarare så kommer bara den p g a Adams synd andligt döda och gudsfrånvända, hatande människan att hata Gud ännu mer av att höra något sånt. Men detta är det bibliska svaret på frågan.

En annan viktig del - antagligen det viktigaste - är att dessa "huvuden" förebildar Jesus som s k anti-typer. Jesus är huvudet för församlingen - och vi många står istället som rättfärdiga på grund av Hans lydnad.

Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. (Romarbrevet 5:18-19)

Tuffa Frågor För Kristna? - #30

Trettionde delen i den fortsatta "Tuffa Frågor För Kristna"-serien.
En serie där vi utmanas av ateisten azsuperman01 på youtube, och svarar.Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. (1 Petr 3:15)

(Tidigare frågor: #1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29)



Frågan: Varför är en begränsad människa (Adam)s handlingar mer kraftfulla än en oändlig Guds handlingar?

Adams synd förde med sig elände i hela eftervärlden, vi har arvssynd och är syndare på väg till Helvetet, p g a Adams synd. Men när Jesus, som är Gud, dog på korset så fick det inte lika stora effekter. Det påverkar inte alla människor. Alla blir inte frälsta. Man måste tro på det för att det ska påverka en.

Svar: Jag blir frestad att citera Romarbrevet 5:12ff direkt. Men faktum är ju att Jesu verk inte tillräknas alla människor liksom Adams tillräknats alla. Men det är ändå en parallell som görs i Rom 5 att Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. Men inte alla, utan "många." I Adams fall är det exakt alla människor som existerat (förutom Jesus) men för Jesus är det "de många" - de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva.

Det är inte det att Adams handling är mer kraftfull än Kristi handling. Det är det att fler människor tillhör Adam än Kristus, och därför har det påverkan på fler människor. Alla människor ärver Adams synd eftersom vi är hans ättlingar. Vi härstammar ifrån honom. Jesus är inte förfader till alla människor och därför ärver inte alla människor automatiskt det som Han "skaffat." Däremot så blir vi som blir födda på nytt, troende, adopterade in i Guds familj, Guds barn, Guds arvingar, medarvingar med Kristus (Rom 8:16-17). Som sagt finns bilden där.

Det är också Guds beslut att Jesu verk ska få inverkan på färre människor än vilka Adams verk får inverkan för. Så det är inte fråga om svaghet i något annat avseende utan handlar om Guds frihet att utvälja vilka Han vill, till Hans eget syfte.

Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat. Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.
(Romarbrevet 8:29-34 SFB)

Och det som Jesus gjort och skaffat för oss även om vi är färre, är ännu mycket större än vad Adam gjorde "för" alla.

Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.
(Romarbrevet 5:15 SFB)

Mainstay - Mirrors

Det här är några bilder till låten Mirrors av Mainstay. De reflekterar ytligheten i modern evangelieförkunnelse mot Gud Allsmäktigs storhet.

Den här sången siktar på att visa kristna att många av de svar vi får till våra problem idag är människocentrerade och ineffektiva när man ska ta itu med problem som synd, depression och sitt egna värde. Poppsykologi har infiltrerat kyrkan så mycket att vi glömmer att det yttersta målet för människan inte är att vara nöjd med sig själv eller fokusera på att hitta oss själva, utan snarare att bli "hänförd av Guds härlighet" och tappa intresset i vårt eget värde, självförtroende, eller uppskattning. Det är detta tema som denna sång tacklar - Hur troende ska bli lyckliga och känna sig värdefulla är att värdera Gud över allt och förkasta all uppfattning om "självhjälp." Om människan verkligen är död i sina överträdelser och synder, blir termen "självhjälp" löjlig. Vi behöver Kristus att friköpa oss från synden, och finna vårt värde i Hans frälsningsverk på korset. Istället för att titta oss i spegeln och uppskatta det goda i oss själva, behöver vi bli lamslagna av Kristus och uppskatta och insupa det yttersta goda - och glädjas i det faktum att Han skänker SIN rättfärdighet till oss, oförtjänta som vi är. - Justin Anderson (Mainstay) Översatt.

Relaterat i Dagen: II

"Men jag har ett gott hjärta..."

Jag åkte faktiskt förbi den här kyrkbyggnaden då jag var i Stockholm i helgen. En broder skrev till mig om denna kampanj:

Det har blivit populärt med sådant. I finland arrangerade en församling sådant varje år. De hade tagit modellen i från England. Det är väl inget fel i sig. Dock brukar det bli så att de bara gör gott och försummar helt evangelium.

Ja, OM man försummar Evangeliet här så är det ju inte gott. Så en bra sak man skulle kunna göra också här är att ta godhetstestet på folk. Förhoppningsvis gör de det, vad vet jag. För hur långt klarar man sig med sin egen godhet? I slutet av veckan så är ändå dina synder inte sonade och en evighet av helvete väntar, om detta är allt. Man får inte veta något om Jesus och frälsningen bara av att bli utsatt för en slumpmässig god gärning. Det gäller alltså att få Evangeliet predikat. Så jag hoppas att de inte nöjer sig med att bara göra goda gärningar.

En lista på goda och onda gärningar, som t ex Guds Lag, de 10 budorden, kan bara visa att: vi har misslyckats med att göra många goda gärningar och även begått många onda gärningar. Människan kan inte bli rättfärdig genom laggärningar. Även om hon säger sånt som att hon är god och har ett gott hjärta så stämmer inte detta.

Många ropar ut sin egen godhet, men vem finner någon att lita på?
(Ordspråksboken 20:6 SFB)

Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det? Jag, HERREN, utforskar hjärtat och prövar njurarna för att ge åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt.
(Jeremia 17:9-10 SFB)

Vad skulle din pastor säga till påven?

Pelle Hörnmark och fem andra pingstvänner åker på gemensam resa med biskop Arborelius och Katolska kyrkan till Rom. (Dagen)

På den andra bloggen erevna för några dagar sedan lade en av mina medskribenter upp en video där pastorn John Piper svarar på vad han hade diskuterat om han fick träffa påven i 2 minuter. Det blir aktuellt att lyfta fram den videon nu igen.



John Piper skulle alltså fråga påven: ”Lär du att man ska förlita sig helt på Kristi rättfärdighet tillräknad oss genom tron allena som grund för att Gud är 100% för oss, varefter nödvändig helgelse kommer? Om inte, så skulle jag säga att det är kärnan till varför romersk-katolsk teologi är villolära.”

Se gärna inlägget på erevna för mer om det, vad katolska kyrkan lär om rättfärdiggörelsen, och vad Bibeln lär och vilken skillnad det är.

Är Pingst FFS (lol)-ledarna ute efter att gå till rätta med påvens falska evangelium? Det verkar inte så. De verkar klart antyda att de bara utgår ifrån att katoliker är sant kristna bröder, som har samma ande, och är frälsta, och att man bör söka gemenskap med dem, alltså att de har ett sant evangelium. Det är ju bara en av många de saker som talar sitt tydliga språk om att dessa inom pingst idag inte vet vad Evangeliet är. De är en onådd folkgrupp, i bästa fall. Om det inte är så att de själva förtrycker eller förvränger Evangeliet.

Den rättfärdige skall leva AV TRO.

Herren svarade mig och sade: Skriv upp synen och rista in den på skrivtavlor, så att den lätt kan läsas. Ty ännu måste synen vänta på sin tid, men den skyndar mot sin fullbordan och ljuger inte. Om den dröjer, vänta på den, ty den kommer helt visst, den skall inte utebli. Se, uppblåst och oärlig är hans själ i honom. Men den rättfärdige skall leva genom sin tro.
(Hab 2:2-4)

Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.
(Rom 1:16-17)

Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter. Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige skall leva av tro.
(Gal 3:10-11)

Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja. Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.
(Heb 10:35-38)

Han tycks bli mer lik Satan! (James Smith, 1802-1862)

"Deras rättfärdighet kommer från mig!" Jesaja 54:17

Ju längre den kristne lever - desto mer lär han sig. Och ju mer Anden lär honom - desto mer avskyr han sig själv och tar avstånd ifrån sin egen rättfärdighet som smutsig klädsel.

Förnuftigt, hoppades han...

• att växa i helgelse
• att känna sin sedeslöshet underkuvad, och
• att åtnjuta Guds närvaro utan avbrott.

Men istället för detta:

• tycks han bli mer lik Satan,
• hans sedeslöshet verkar bli starkare och starkare, och
• fördävet i hans natur verkar mer och mer förfärlig!

Han ser sig själv som ett ogärningsmonster, och undrar hur Gud möjligt kan älska honom eller visa något gillande för honom.

Men ändå, denna hjärtliga erfarenhet...

• gör Guds fria nåd dyrbar
• gör Kristus obeskrivligt värdefull,
• och rättfärdighetens gåva ovärderlig!

Hur kan en sådan människa vara rättfärdig inför Gud? Var ska han få sin rättfärdighet ifrån? Jehova svarar "Deras rättfärdighet kommer från mig!"

Jesus åstadkom den;
Fadern tillräknar oss den;
evangeliet uppenbarar den; och
tron tar emot den, iklär sig den, och åberopar den inför Gud

Dyre Jesus! Bara i Dig, har jag rättfärdighet och styrka!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Kan jag Kalla mig "Mask" I mitt Nuvarande Tillstånd?

Det är inte varje gång det blir kommentarväxling i denna usla blogg. Därför är jag glad att det har blivit det, hur mycket/litet, eller vilket ämne det än är, även om denna personliga och känsliga fråga. Att jag är en mask, eller kallar mig det, fastän jag är född på nytt, en ny skapelse, frälst och förklarad rättfärdig i Kristus.

Jag har blivit ifrågasatt innan om det här. Även av mig själv. Är det rätt att kalla mig mask i mitt nuvarande tillstånd, och/eller är det falsk ödmjukhet att göra det?


Falsk ödmjukhet?
Jag vill börja med att ta denna fråga först. Bevis för att jag redan ifrågasatt mig själv om det, syns i ett gammalt blogginlägg från i våras som jag inte kan hitta nu. Sökfunktionen funkar ej. Iallafall, det är inte falsk ödmjukhet, jag är verkligen detta enligt Bibeln. Job 25 säger det. Andra bibelställen säger ännu värre (men sanna) saker, och kallar oss onda, syndare, fulla av huggormsgift, fiender till Gud, m m (bl a Rom 1:18-3:20) När jag tittar på gudsordets eviga fullkomlighetsnorm, Lagen om att älska Gud av allt hjärta, själ, förstånd och kraft och sin medmänniska som sig själv, de tio budorden, Jesu utläggningar om att göra för andra vad man vill att de skulle göra för en själv, älska sina fiender, göra gott och låna ut, utan att förvänta sig att få något tillbaka, vända andra kinden till, osv osv , och sedan ser på mitt eget liv, vad jag gjort, hur jag uppfört mig och hur långt kvar jag fortfarande har. Så det är inte ödmjukhet, eller falsk ödmjukhet. Jag bara bekänner och säger sanningen.

Vad är jag nu?
Gud som är rik på barmhärtighet har älskat mig med så stor kärlek, också när jag ännu var död genom mina överträdelser, att Han har gjort mig levande tillsammans med Kristus. Jag är frälst av nåd. Ja, Han har uppväckt mig med Honom och satt mig med Honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att visa Sin överväldigande rika nåd genom godhet mot mig i Kristus Jesus. För av nåden är jag frälst genom tron, inte av mig själv, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för jag ska inte berömma mig själv. Hans verk är jag, skapad i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att jag ska vandra i dem (se Ef 2:3ff.)

Genom frälsningen av i högsta grad syndiga syndare vill Gud bevisa Sin överflödande nåd. Dessa hemska odjur gav Han sitt liv för. Gud älskar oss inte som vi är. Hans kärlek är så mycket större än så, Han älskar oss trots att vi är vidriga kräk och istället har gjort oss förtjänt av Hans eviga hat och vrede! Men Gud bevisar Sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. Häpnadsväckande nåd. Amazing grace, that saved a wretch (=kräk) like me.

Idag är jag född på nytt till ett levande hopp. En ny skapelse i Kristus. Ett Guds barn. Frälst och förklarad rättfärdig inför Gud, men jag får aldrig glömma att detta är av nåd. Det fanns en tid, när jag följde mina syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville, då jag av naturen var vredens barn. Den tiden är förbi. Men jag är fortfarande en syndare, men en sådan frälst av nåd. Även Paulus använde presens när han skrev att han är den störste bland syndare. Idag är Paulus inte här på jorden längre utan i härligheten, så den titeln är fritt fram och vi bör alla slåss om denna, att vara sådana barmhärtighetens kärl Gud kan göra Sin härlighets rikedom som mest känd på, att Hans nåds överflödande storhet kan synas som starkast genom vår frälsning. Detta betyder inte att vi nu ska synda för att nåden ska bli större, vår synd var redan tillräckligt stor, dessutom, så kan vi inte överhuvudtaget vilja synda mot Gud om vi är födda på nytt, fått ett nytt hjärta och ny vilja och blivit slavar under rättfärdigheten efter att ha befriats från syndens slaveri (se bl a Rom 6.) Men så länge vi är här på jorden fram till dess vi förhärligas i Himlen, är vi, som Martin Luther sa: På en gång rättfärdig och syndare.

Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste. Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv. Evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, honom vare ära och pris i evigheters evighet, amen. (1 Tim 1:14-17)

Se även:
Hur Paulus värderade sig själv (James Smith, 1802-1862)

Dagens evangelistiska bibelord #28

Apostlagärningarna 28:23
De bestämde en dag för honom, och då kom ännu fler till hans bostad. För dem förkunnade han Guds rike och vittnade om det, och han försökte övertyga dem om Jesus, både utifrån Mose lag och profeterna. Och det höll han på med från morgonen ända till kvällen.

Taget och översatt från Ray Comfort, The Evidence Bible s 1451-1452:
Målet i evangelisation är att övertyga folk om Jesus. Han är vägen, sanningen och livet. I inget annat namn finns frälsning.

Använda Lagen i evangelisation
Lägg märke till att Paulus använde både profetior och Mose Lag i sin evangelisation. Profetiorna vädjar till en människas intellekt och skapar tro på Guds Ord. När hon upptäcker att Bibeln inte är en vanlig bok--att den innehåller många obestridliga profetior som bevisar dess övernaturliga ursprung--börjar hon ge Skriften trovärdighet. Men, Mose Lag vädjar till en människas samvete och ger överbevisning om synd. Ett "beslut" för Jesus endast i intellektets område--utan någon biblisk insikt om synd, som bara kommer av Lagen (Rom 7:7)--kommer med stor säkerhet skapa en falsk konvertit.

John MacArthur:
Lagens roll i förvandlingen är att göra en person medveten om sin synd och behov av gudomlig förlåtelse och återlösning och att sätta normen för godtagbar moral.
Innan dess att en person känns vid sin grundläggande syndighet och oförmåga att perfekt uppfylla kraven i Guds Lag, kommer hon inte botfärdigt söka frälsningen. Innan dess att hon är förtvivlad över sig själv och sin egen syndighet, kommer hon inte att komma i ödmjuk tro för att fyllas med Kristi rättfärdighet. En person som säger att hon vill ha frälsning men vägrar erkänna och omvända sig från sin synd bedrar sig själv.
Nåden betyder inget för en person som inte vet att hon är syndig och att sådan syndighet betyder att hon är skild från Gud och förbannad. Det är därför meningslöst att predika nåd innan dess att Lagens omöjliga krav och verkligheten om skuld inför Gud har predikats.

Mitt tårdrypande avsked till "Dagens evangelistiska bibelord"
Det är med en ödmjuk känsla av fullbordan, där äran går till Herren för att Han har lett mig och givit mig något att skriva varje dag, de dagar det inte funnits någon kommentar i the Evidence Bible, och det är med hopp, jag nu kungör att detta var det sista "dagens evangelistiska bibelord" från Apostlagärningarna. Det kommer inte komma några varje dag längre, men kanske nån gång ibland, är inte helt omöjligt. Nu har man iallafall ganska mycket att själv återkomma till, och lätt länka och hänvisa till för att visa att den evangelisation som kan läsas om på denna blogg, som börjar med Lagen, synd, Guds vrede, domen, Helvetet, m.m. innan det går till, och faktiskt förstorar betydelsen i "Gud älskar dig", är biblisk och inte av människors vishet och styrka. Och att allt annat än vad Guds Ord föreskriver helt enkelt är fel!
Måtte Gud ha använt och fortsätta använda detta för att sätta våra hjärtan i brand att nå ut med Evangeliet!

Nåd och frid

Dagens evangelistiska bibelord #13

Apostlagärningarna 13:38-39
Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.

Paulus behövde här inte predika Lagen före Evangeliet. Detta var till judar som vuxit upp med lagpredikan (v15). De visste att de inte hållit Lagen perfekt och att de inte kan bli rättfärdiga genom sig själva. Bara genom den korsfäste och uppståndne Mashiach kan man få syndernas förlåtelse och förklaras rättfärdig.