Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

fredag 20 april 2012

Syndig kultur

Det finns inget sätt att övertyga och övertala en andligt död person att bli kristen. Hon är född i synd, död genom sin synd, följer vad hennes begär vill och dricker orättfärdighet som vatten. Denna kultur sitter som berget.

Nu samverkar allt inom henne och allt i hennes närhet för att hålla henne trolös. Asfalten suggererar fram en känsla av profanitet, och att inget vackert eller heligt finns. De ideligen repeterade budskapen som saknar Gud eller om att inte Gud finns, och att när du dör händer inget "så försök att göra det bästa av livet," cementerar fast hennes hårda stenhjärta. De dagligen återkommande stunderna med tankar och planer om att öka sitt självförtroende och ego, uppfylla sina önskningar och begär, blir det mest naturliga och självklara i hennes vardag. Lysrörslamporna lägger till kall sterilitet, och läsande av tidsskrifter eller tittande på TV-program, om och om igen, som hjärntvättar om "miljoner år" och att djuren "utvecklat" sina förmågor, fördjupar övertygelsen. Och i själva den omgivande kulturen ser hon denna världsåskådning: hur många åkallar inte "fan," "satan," "jävlar?" Helg, ledighet och fritid levs i utsvävningar och laster. Termer som döpa, påsk, synd, själ, frälsning, har förvanskats att betyda något helt annat. Och på resa genom landet ständigt denna döda asfalt och vägskyltar som visar att destinationen endast finns här på jorden.

Den andligt döda ser lika lite som fisken ser vattnet, hur de är omgivna och indränkta i sin synd. De kan se på andra med kritiska ögon; ingen är perfekt och det finns iallafall många som är värre än en själv. Men den egna synden kommer de inte åt; den är för nära, för inuti, för symbiotisk med deras eget ego. För älskad.

Bibeln säger att ingen andligt död genom argument, mänsklig visdom och filosofi, kan omvändas från synd till Gud; för det var inte argument som gjorde dem till syndare. Deras synd vilar inte på rationella skäl, så hur skulle rationella skäl kunna nå dem? -Deras synd beror på deras natur, som från början är frånvänd Gud, som hatar och förnekar Gud och som fortsatt mer och mer har förblindats av sina falska vanföreställningar.

(Jfr originalet)

..