Kära medsyndare...

Följande brev skrevs av pastor William Burns till ungdomarnas söndagsskoleklass i Edinburgh 10:e mars 1840.

Kära medsyndare, om ni genom tron tar er tillflykt i detta Immanuels offer, är ni frälsta, och kan inte hamna under fördömelse. Men om ni föraktar och förkastar det, så kommer hellre himlen och jorden förgås - än att ni skulle undkomma att vara i helvetet till all evighet för era synder.

Jag fröjdas när jag hör att några av er verkar ha fått en glimt av Jesu kärlek och värdet i Hans försonande blod. Till det vill jag säga - förbli vid Golgata, var där när ni sover och går, när ni arbetar eller är lediga, när ni lever och dör. Blicka på denna stora syn - tills ert samvete åtnjuter fullkomlig frid med Gud, tills ert hjärta blir fyllt av Immanuels kärlek, och hela er själ förvandlas till Hans avbild, och blir en spegel, finpolerad för att reflektera strålarna av Hans nåd och härlighet - till all evighet!

"Se på Jesus!" är hela evangeliet. Se och förundras, se och lev, se och älska, se och dyrka, se och beundra, se och bli välsignad, se och bli förhärligad, se för evigt - och era hjärtan kommer att fyllas med evig kärlek och er mun med ett oändligt halleluja!

Men vad kan jag säga till de bland er, som hört om Jesus, och vars hjärtan tillhör någon annan - till världen, till dem själva, till ett begär, till en passion, till en avgud, till synden, till Satan! Ah! till det brinnande helvetet kommer ni att fara - om Herren, i evig barmhärtighet, inte går emellan för er! Barn, unga människor, som ännu inte kommit till Jesus - inse att ni är under Guds vrede - och att för varje stund kommer den närmare och närmare era stackars själar! Vakna, stig upp, fly utan att dröja ett ögonblick till Jesus, och ta er tillflykt under Hans försonande kors - och åtnjut nu och till all evighet - Hans fria, oändliga, och oförändliga kärlek till förlorade syndare!

Kommer jag att möta er i himlen - eller se er gå iväg i er obotfärdighet och otro till helvetet?

Er i Immanuel
William Burns

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Ska man helst bara predika om de "positiva" delarna i Bibeln?

Den sökarvänliga, världsliga kyrkan, hälsa-, framgång-, och självkänsla-rörelserna, tenderar till att betona vad de kallar de positiva aspekterna av Bibeln och nedtona de s k negativa delarna i Bibeln.

Men problemet med det välmenta men extremt missriktade och obibliska tillvägagångssättet är helt enkelt:
För det första att Bibeln förordnar predikan av lagen OCH de goda nyheterna för att omvända människors själar, inte BARA predikan av de goda nyheterna. Och det stämmer eftersom människans natur är i envist motstånd och patetiskt självrättfärdig.
Vilket är den andra anledningen: Folk tycker alltid att de är bättre än de är och de tror alltid att Gud aldrig kommer skicka dem till Helvetet. (Översatt från videon:)



Nedan är en bit översatt ur AW Pinks The Total Depravity of Man:

Vår djupa övertygelse är att den livsviktiga fråga som mest av allt behöver ställas idag är följande: Är människan en totalt och alldeles fördärvad varelse av naturen? Kommer han nu in i världen helt förstörd och hjälplös, andligt blind och död i överträdelser och synder? Vår syn på många andra frågor, kommer att vara likadan som svaret på denna. Det är på grunden till denna mörka bakgrund som hela Bibeln bygger. Vilket som helst försök att modifiera eller sänka, förneka eller tona ned Skriftens lära om detta blir ödesdigert. Omformulera frågan: Är människan nu i ett sådant skick att hon inte kan bli frälst utan den Treenige Gudens särskilda och direkta ingripande? Med andra ord, finns det något hopp för henne förutom Faderns personliga utkorelse av henne, Sonens särskilda återlösning av henne, och Andens övernaturliga verk inom henne? Eller ännu en omformulering: Om människan är en totalt fördärvad varelse, kan hon möjligen ta det första steget i att återvända till Gud?

Det bibliska svaret på den frågan uppenbarar den fullständiga lönlösheten i samhällsreformatorers projekt för att "höja massornas moral," politikers planer på fred mellan länderna, och drömmares ideologier för att införa en "gyllene tidsålder" för denna värld. Det är både löjligt och tragiskt att se många av våra största män sätta sin tilltro till sådana hjärnspöken. Oenighet och split, hat och blodbad kan inte undanröjas medan människans natur är som den är. Men under senaste århundradet har den stadiga trenden hos en urartad kristenhet varit att underskatta syndens ondska och överskatta människors moraliska förmågor. Istället för att förkunna syndens skändlighet har man istället stannat upp vid dess obekvämligheter, och det förnedrande porträttet av människans förtappade tillstånd som sätts fram i den Heliga Skrift har grumlats, om inte utstrukits, av smickrande avhandlingar om mänsklighetens framsteg. Om "kyrkornas" populära religion - inklusive nio tiondelar av vad man kallar "Evangelisk Kristendom" - prövas på denna punkt kommer man finna att den står i direkt konflikt med läran om människans fallna, minerade och andligt döda tillstånd.

Därför finns idag ett skrikande behov av att synden visas i ljuset av Guds Lag och Evangelium, så att dess i högsta grad syndighet kan framstå, och de mörka djupen av människans fördärv avslöjas av den Heliga Skrifts undervisning - så att vi kan lära oss vad som klingar i dessa fasansfulla ord: "döda i överträdelser och synder." Bibelns stora uppgift är att göra Gud känd för oss, att måla upp människan som hon framstår i sin Skapares ögon, och att visa dennes relation till den andre. Därför är det angeläget för Hans tjänare att inte bara förkunna Guds karaktär och fullkomlighet, utan också att rita upp människans ursprungliga tillstånd och avfall, såväl som det gudomliga botemedlet mot hennes undergång. Inte förrän vi verkligen skådar ohyggligheten i den grop som vi av naturen befinner oss i, kan vi riktigt uppskatta Kristi härliga frälsning. I människans fallna tillstånd har vi den förskräckliga sjukdom som bara gudomlig återlösning är det enda botemedlet för, och vår uppskattning och värdering av den gudomliga nådens gåvor ändras alltid i proportion till hur väl vi förstår djupet och graden av vår synd.

Missa inte heller denna längre video i samma ämne, med svensk text:

Jag Hoppas Inte på Mig Själv utan på Kristus - Paul Washer (Svensk Text)

Är du en troende som brottas och ser på din egen prestation istället för Kristi fullbordade verk?

Min natur är samma som skökans, drinkarens, mördarens! (James Smith, 1802-1862)

"Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."
(Lukasevangeliet 7:39 SFB)

Denna kvinna var en synderska - en öppen synderska. En som brutit mot anständighetens lagar, lika väl som Guds lag. Hon är fördömd och föraktad. Många är mer redo att fördöma - än att förbarma sig; att förakta - än att försöka förbättra.

Vi glömmer när vi ser på det profana - att vi har samma frön av profanitet i våra hjärtan! Vi glömmer att den onda människonaturen i grund och botten är samma i alla. Vi glömmer att undervisning, omständigheter, försyn, eller Guds nåd - är enda skillnaden mellan oss och den vidrigaste människa som någonsin levat!

Vi är alla söner till en man. Vi bröts från samma klippa - vi grävdes upp ur samma grop. Min natur är samma som skökans, drinkarens, mördarens; och om jag lämnades för mig själv - hade jag varit lika depraverad som de är! En ödmjukande besinning detta!

Medan jag fördömer synden - låt mig alltid förbarma mig över syndaren. Medan jag sörjer över det fallna - låt mig ställa frågan som formulerades så väl av aposteln: "Vad skiljer dig från andra? Vad äger du, som du inte har fått?" (1 Korintierbrevet 4:7 SFB)

Är jag vidrig? Låt mig ta skulden och skammen för mig själv.
Är jag frälst och helig? Låt den suveräna nåden få all ära och pris!

(Min översättning)

Grace Gems (engelska)
Grace Gems översatta till svenska

Tuffa Frågor För Kristna? - #22

Tjugoandra delen i den fortsatta "Tuffa Frågor För Kristna"-serien.
En serie där vi utmanas av ateisten azsuperman01 på youtube, och svarar.

Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. (1 Petr 3:15)

(Tidigare frågor: #1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21)



Frågan: Hur kommer du tjäna Gud i Himlen? Vad är syftet med ditt eviga liv?

Som Westminsters lilla katekes:

Fråga 1. Vad är människans främsta mål?

Svar. Människans främsta mål är att förhärliga Gud^a och fullt åtnjuta honom för alltid.^b

^a 1 Kor. 10:31; Rom. 11:36; ^b Ps. 73:25-28.

F. 2. Vilken regel har Gud givit till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom?

S. Den enda regeln till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom,^a är Guds ord, som ryms i Gamla och Nya testamentets skrifter.^b

^a1 Joh. 1:3, 4. ^b 2 Tim. 3:16; EF. 2:20.