Herraväldet och fruktan tillhör Gud, fridstiftaren i höjden. Kan hans skaror räknas? Över vem går ej hans ljus upp? Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren? Se, inte ens månen skiner klart, och stjärnorna är ej rena i hans ögon. Hur mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken. (Job 25:2-6 SFB)

måndag 27 december 2010

Frälsning: omvändelse och tro, eller frälsningsbön?

Hur blir man frälst? Genom omvändelse och tro? Eller är det att man högt säger en bön och släpper in Jesus i sitt hjärta?

Svaret kanske kommer förvåna många, men vi tittar i Bibeln och ser hur de predikade. Hur gjorde Jesus och apostlarna? Sa de att man ska be en frälsningsbön, eller sa de att man ska omvända sig och tro?
Sedan Johannes [Döparen] hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!" (Mark 1:14-15)

De som hade skingrats på grund av den förföljelse som började med Stefanus kom ända till Fenicien, Cypern och Antiokia, och de predikade ordet endast för judar. Men bland dem fanns några män från Cypern och Cyrene, och när de kom till Antiokia började de tala också till grekerna och predika evangeliet om Herren Jesus. Och Herrens hand var med dem, och ett stort antal kom till tro och omvände sig till Herren. (Apg 11:19-21)

[Paulus]: Ni vet hur jag uppträdde hos er hela tiden, från första dagen jag kom till Asien, hur jag tjänade Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas anslag. Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen, och jag har uppmanat både judar och greker att de skall omvända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus. (Apg 20:18b-21)

Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud (Hebr 6:1)
Ibland står det bara omvändelse:
Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och predikade i Judeens öken och sade: "Omvänd er, ty himmelriket är nära." (Matt 3:2)

Från den tiden började Jesus predika och säga: "Omvänd er, ty himmelriket är nu här." (Matt 4:17)

Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket. (Matt 18:3)

De gick ut och predikade att människorna skulle omvända sig (Mark 6:12)

om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under (Luk 13:3, 5)

omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. (Luk 24:47)

Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. (Apg 2:38)

Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud med sin högra hand upphöjt som hövding och frälsare, för att ge omvändelse och syndernas förlåtelse åt Israel. (Apg 5:30-31)

Vi predikar för er det glada budskapet att ni skall omvända er från dessa avgudar till den levande Guden, som har skapat himmel, jord och hav och allt som är i dem. (Apg 14:15)

Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. (Apg 17:30)

[Paulus]: jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. (Apg 26:20)
Ibland bara tro:
Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. (Mark 16:16)

Sedan förde [fångvaktaren] ut [Paulus och Silas] och frågade: "Ni herrar, vad skall jag göra för att bli frälst?" De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." (Apg 16:30-31)

Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. (Rom 10:9)

Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. (Ef 2:8-9)
Men, va? Säger Bibeln emot sig själv? Tro ibland, omvändelse ibland? Naturligtvis inte. Det är inte ett antingen-eller. Man kan säga att omvändelse och tro är två sidor av samma mynt. Omvändelse är inte en gärning där man frälser sig själv genom sin prestation att avhålla sig från/sluta att synda. Bibelställena ovan förklarar många delar av hur omvändelse och tro ser ut, och vad som ligger i begreppen. Här är lite: Omvändelse är bl a att man får insikt om sin stora synd och hjälplöshet och vänder sig från att förtrösta på sig själv till att förtrösta (tro) till 100% på Jesus för sin frälsning. Man tror, litar på, att Han är det fullkomliga offret, att Gud uppväckte Honom från de döda, och erbjuder syndernas förlåtelse och evigt liv, i Hans närvaros härlighet, i Himlen, gratis, till alla som vänder sig till Honom. Man ska bara förtrösta på Jesus och inte på sin egen omvändelse och tro, eller att man en gång sagt en ramsa, eller bett en bön som inte återfinns i Bibeln, om att släppa in Jesus i sitt hjärta, och var uppriktig.

I omvändelse finns också ånger, som vi såg i Apg 26:20 ovan, en sann ånger som gör att man handlar därefter, och vänder sig från synden. Inte för att bli frälst av det utan för att man helt enkelt verkligen ångrar det man gjort mot Gud. Skulle man vilja bli förlåten om man inte ångrade det man gjort? Förutom ifrån dess konsekvens, vredesdomen (Rom 5:9) är ju frälsningen ifrån synden (Matt 1:21.) Det skulle inte vara riktigt klokt att vilja bli frälst från något man vill ha kvar.

Så en frälsningsbön är inte svaret. Huvudsaken är omvändelse och tro - men utifrån detta ska människan be till Gud. Det är alltså inte nödvändigtvis ett antingen-eller här heller. Vi uppmanas ju att be Gud om syndernas förlåtelse, inte minst är det ju en del av Fader Vår. Bra frälsningsböner, som speglar omvändelse och tro finns i Bibeln, exempelvis Psalm 51 eller Luk 18:13:
Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare.
Svårare än så behöver inte en frälsningsbön se ut. Huvudsaken är alltså vad som hänt i syndarens hjärta. Omvändelse och tro är en gåva från Gud. Förutom Apg 5:31 som vi läste ovan:
en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. Han skall i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske ger Gud dem omvändelse, så att de kommer till insikt om sanningen (2 Tim 2:25)

Sedan jag hört om er tro i Herren Jesus och er kärlek till alla de heliga, upphör jag inte att tacka Gud för er när jag nämner er i mina böner. Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam. (Ef 1:19)
UPPDATERING:
Det är även av intresse att se på de grekiska orden som (oftast (åtminstone i Folkbibeln)) översatts till omvändelse:
metanoeo (verb) tänka om/efter, lida samvetskval, ångra sig
metanoia (substantiv som kommer av verbet) samvetskval och bättring, ånger
strepho vända (förekommer i Matt 18:3)
epistrepho vända om (förekommer i Apg 11:21, 14:15)

Läs vidare: Omvändelse: Rövaren på korset